Det är morgon, jag har nyss stigit upp, har inte ens hunnit ta min dagliga tablett. Tvättade ansiktet nyss med skrubbkräm och väcktes rätt bra av det, gav katten som satt och väntade på mig mat och nu sitter jag här igen, vid datorn och vet i stort sett inte vad jag riktigt ska göra nu.
Jag låg vaken i sängen ett bra tag i hopp om att min pojkvän skulle vakna men det gjorde han inte. Så jag gick upp och är fortfarande som alla andra dagar frustrerad. Väldigt frustrerad och trött på livet, varför måste det vara så hemskt tråkigt och jobbigt ibland...

Igår börja jag gråta efter att ha sett filmen Butterfly effect och Kids. Jag grät för att det var så sorgligt i Butterfly filmen och jag grät för att det var så hemskt i Kids filmen. Det sista de typ visar i Kids är att en tjej som är nerdrogad och medvetslös blir våldtagen och det är inte roligt att se.
Varje gång jag ser någon bli våldtagen på film mår jag alltid dåligt, man får minnesbilder, gamla minnen spelas upp och man mår psykiskt dåligt. Förstår ibland inte mig på varför man måste ha så grova scener i vissa filmer, jag menar våldtäkten i Kids varade i minst 5 minuter... Det är en rätt lång scen med andra ord för att vara i en film och där var inga flashar eller filmning av någonting annat utan det var bara ren plåga i ca 5 minuter..

Just nu sitter jag och rotar i papper, papper som jag måste ta tag i denna veckan och inte fega så som jag gjorde förra veckan. Jag får bara inte ge mig denna gången, för gör jag det är det ganska hopplöst. Jag måste skriva en massa saker till Försäkringskassan för att övertala dem att jag inte kan jobba, att det inte finns någon som vill anlita någon med dessa psykiska besvären som förgör mig totalt.
Jag måste få tag i läkaren imorgon, ringa alla nummer som finns och börja gråta i telefonen om det så behövs. För jag måste få tag i denna läkaren, de hänger på henne mer eller mindre, det hänger på om hon gör sitt jobb så som hon ska eller inte.
Jag klarar inte av det längre att gå så här, utan att veta när jag ska få pengar och inte veta hur det ska lösa sig eller hur jag ska klara mig på inga pengar.
Jag orkar verkligen inte ha det såhär, det tär på mig och jag blir hemskt ledsen.