CV

Det är omöjligt att komma på något att skriva på sitt CV bortsett från sitt namn, adress, tele och e post. Jag vet inte hur jag ska börja, jag har inga målsättningar jag vill bara ha ett jobb som ger mig tillräckligt bra betalt så jag kan leva på min lön. Jag har inga karriärs mål eller något karriärstänkande. Jag har inga erfarenheter av jobb heller, har i stort sett inte jobbat något alls i mitt liv och jag tror inte man kan räkna in den obligatoriska praktiken som man hade när man gick i 8 klass som ett jobb…

Sedan har jag ingen fullständig utbildning heller…

Det känns fullständigt hopplöst att komma på något att skriva.

Hur ska jag ens kunna skriva något bra om mig själv när jag bara ser det dåliga, mina dåliga sidor. Jag har inga bra sidor enligt mig själv. Jag är inte snäll, jag är inte samarbetsvillig, jag är en pessimistisk hemsk människa som hatar livet i stort sett.

Ugh bläh.

När jag vakna i morse låg det ett tunt lager av snö på gräset, en väldigt deprimerande syn måste jag erkänna. Man trodde inte att det skulle komma någon mer snö men man hade fel. Jag är dock glad för att jag inte satte frö och lök i jorden igår för det hade varit onödigt nu när det kom snö. Inte tillämpat för frönas framväxt om man säger så om det kyls ner osv.

Trots vädret så bestämde jag och pojkvännen att vi skulle grilla eftersom vi hade köpt varor till det och hade förberett oss på att få äta grillat idag. Så efter att det slutat snöa gav vi oss ut och satte i gång och det blev utsökt ^_^

Sitter nu mätt och ganska belåten dock är jag inte så glad för det här med CV grejen… Vet inte vad jag riktigt ska skriva. Jag har inte mycket att skriva på ett CV eftersom mina erfarenheter inom arbetslivet är minimala, de existerar i stort sett inte och det är svårt att göra texten intressant eftersom det är mig själv jag ska göra reklam för och det gör det fullständigt omöjligt för mig att ens våga skriva något. Eftersom det tar emot att skriva något bra om mig själv, det tar emot något obeskrivligt mycket… Det går i stort sett inte att förklara hur mycket det tar emot, det är som om det finns en fysisk mur kring det som är bra och som hindrar allt bra från att passera, det blockerar in det goda i ett hörn och det i sin tur kan inte hitta en väg ut utan kvävs där inne helt enkelt…

Det känns som en omöjlig uppgift att skriva ett CV.

Imorgon är det bestämt att jag, pojkvännen och en vän ska gå och se hunger games på bio i Kalmar, något som jag ser framemot eftersom filmen har fått väldigt bra recensioner och många talar bra om det på FB (facebook). Och jag vill själv se om den är så bra som många säger.

Jag vill inget

Det räckte inte med att jag vakna två timmar för tidigt och fick sitta uppe och känna mig oduglig, när jag väl kommer till skolan visar det sig att vi har visst ingen lektion idag så jag har alltså åkt in alldeles i onödan.
Och när jag kollar upp på bussarnas hemsida när den första bussen går hem till mig igen ser jag 11:15 och klocka är inte mer än 08:30. Jag blir först helt förtvivlad eftersom jag har ingenting att syssla med tills jag ska bli hämtad av pojkvännen kl 10 som vi bestämt dagen innan. Jag har inget arbete med mig som jag kan jobba på och jag har ingen större lust att bara sitta och kolla på folket som går från den ena salen till den andra.
Så jag går därifrån nästan tårögd och börjar gå Nybro runt tills jag kommer på att jag kan köpa Lays chips på Netto, så jag går till netto som ligger på andra sidan stan. Så timmarna går ganska fort tills klockan är 10 och jag blir upp hämtad av pojkvännen.
Vi handlar inför helgen, köper sammanlagd 400l jord till trädgården och sedan köper vi hem McDonalds till frukost...
Efter att man kollat på det nya The big bang theory när man kommit hem, börjar jag skriva på mitt historia arbete och jobbar tills huvudvärken börjar igen och tills jag helt enkelt blir klar, totalt blev det 18 sidor och det känns överdrivet mycket men jag hoppas det är bra iallafall. Tänkte att jag skulle läsa igenom det på måndag innan jag åker till skolan då det ska skickas in, rätta till eventuella missar och konstiga meningar som ibland kan förekomma när man skriver så mycket i ett sittande...

Nu sitter jag nybadad och har ingen lust till att göra någonting överhuvudtaget. Känner mig inte ens lockad till att kolla på någon film utan känner mig bara rastlös och uttråkad. :(
Känner mig trött men det är för tidigt att sova nu, somnar jag nu kommer jag vakna lika tidigt som jag gjorde i morse och det vill jag verkligen inte vara med om. Så jag måste tvinga mig själv till att göra något helt enkelt men frågan är vad... Vad vill jag göra?
- Jag vill inget
- Jag vill fortfarande inget
- Jag vill inget och har ingen aning
- Jag vill bara få timmarna och gå
- Jag vill fortfarande inget

Vaknade två timmar för tidigt och förbannar mig själv för att jag inte kan sova mera. Jag är jätte trött men jag kan inte sova och det är väldigt frustrerande :/

Nu behöver jag en paus

Jag har inte hunnit skriva här sedan i tisdags p.g.a. det stora historia arbetet som jag har jobbat på verkligen dag ut och dag in med undantag när jag jobbat i trädgården, varit i skolan och ätit. Känner mig väldigt sliten och trött just nu, inte bara för allt skrivande som jag gjort på arbetet men även efter allt jobb man gjort i trädgården för att förbereda så vi kan plantera nu snart. Dock har vi inte hunnit plantera än eftersom ryktet går att det ska komma frost och snö till helgen och då känns det dumt att sätta i jorden om det nu stämmer.

Jag har skrivit hela 13 sidor på mitt historia arbete och ändå så är jag inte riktigt klar än, har kvar att skriva om Sveriges stormaktstid och dylikt men sen är jag klar men jag känner att jag fått nog för idag. Huvudvärken börjar komma krypandes nu och jag orkar bara inte jobba mer. Det snurrar i huvudet, mina tankar är som besatta av historia just nu.
Dock känns det i iallafall skönt att veta att jag förmodligen kommer hinna klart imorgon innan helgen börjar på riktigt, så att man kan få en riktig helg och sen efter helgen är det bara till att börja jobba på det andra arbetet som vi har i samhällskunskapen...

Längtar tills det är helg då man kan få göra det man vill göra, såsom spela på sin character i SWOTR och eventuellt gå på bio och se Hunger Games tillsammans med pojkvännen.

Såg filmen The Divide igår kväll tillsammans med pojkvännen, en bra film som man kanske inte förväntade sig så mycket ifrån och framför allt inte att den skulle vara så psykiskt påfrestande som den var. Det var väldigt grova scener i filmen och efteråt mådde jag riktigt dåligt, har inte mått så dåligt av en film sedan jag såg Requiem for a dream...
Men den var väldigt bra trots att den var väldigt påfrestande, dock kommer jag nog inte vilja se den igen på ett bra tag eftersom ja, den var så krävande att se på. Kunde inte sova tack vare den igår kväll, vissa starka scener som man fick se i filmen fastnade i näthinnan och gick inte att tränga bort och det var helt enkelt omöjligt att somna...
Så om någon annan ska se den skulle jag rekommendera att man kanske inte ser den ensam?

Känner mig verkligen inte redo för ett prov idag, inte ett muntligt prov heller för den delen. Jag hoppas bara på att det inte är bara jag som är osäker inför detta, känns konstigt om det vore så. Jag skulle säga att det finns många som känner obehag inför att prata för en grupp men hur de gör för att överkomma detta vet jag inte. Jag vill bara slippa prata men idag kommer jag inte få göra det. Idag kommer jag bli tvingad till att svara på saker som det är förväntat att man ska kunna och som jag inte riktigt kan utantill än...

Känner att jag behöver mer lediga dagar att göra ingenting på, iaf inte läxor. Men nu eftersom jag slappat hela helgen, de fyra dagar som jag var ledig, så har jag lite mycket att göra nu eftersom ett stort arbete ska vara klart nästa vecka och ja det kräver väldigt mycket jobb. Så jag kan inte ta det lugnt, jag måste jobba på för att få det klart innan helgen helst så slipper jag vara orolig för det under min helg. Är glad för att jag arbetat lite in i framtiden med vissa arbeten så jag slipper tänka på dem nu, måste bara komma ihåg vilken dag de ska lämnas in. Vilket är skönt för då slipper jag oroa mig alldeles för mycket.
Är glad för att lovet inte är så långt borta, bara två veckor av skola kvar ungefär, lite mindre, sen är det lov i en vecka och en dag ^^
Längtar dit något otroligt.

Nej jag vill inte

Vaknar med ångest idag, det sliter och drar i mig.
Jag vill inte ge mig ut, jag vill inte åka till skolan idag, jag vill bara få vara hemma för jag orkar inte visa mig, jag orkar inte prestera muntligt. jag orkar inte träffa folk, se andra människor och lyssna på deras babbel om deras barn som är sjuka och dylikt. Jag hatar det.
Idag ska man ha en gruppredovisning på sitt fördjupningsarbete på historia lektionen, d.v.s jag ska prata om sjöfartsresorna under 1500-1800 talet. Men jag vill inte redovisa i grupp, jag bara orkar inte och vill inte, jag klarar inte av det. Jag vill inte prata överhuvudtaget, jag vill bara sitta tyst i mitt vanliga hörn och sedan kunna gå ifrån vid lektionens slut utan att ha behövt öppna munnen. ( Men det är något som aldrig händer på dem lektionerna jag har med min svensk, historia, filosofi lärare. Han tvingar mig alltid till att säga något även om han vet att jag inte vill eller tycker om det för det slutar med att jag inte vill åka till skolan, jag vill inte gå på lektioner som tvingar mig att prata. )

Och sen imorgon måste jag gå på ännu en muntlig grej, dock är det ett prov så där är det illa om man inte blir godkänd... Vilket jag tror att jag inte kommer bli för jag kommer inte klara av att prata inför grupp, jag klarar det helt enkelt inte. Det skriker STOPP inom mig och jag kan inte få fram ett ord ens en gång.

Jag är nervös inför lektionen imorgon och för den som jag har nu på eftermiddagen. Jag vill ha något lugnande, något som kan stilla min oro för en stund för jag kan inte slappna av och jag kan inte tänka eftersom jag är så fokuserad på att vara nervös att jag absolut inte kan tänka logiskt.
Det blir kortslutning helt enkelt.
Jag klarar inte av sånt, jag klarar inte av redovisningar eller muntliga prov, jag klarar det helt enkelt inte.
Funderar starkt på om jag ska skita i att åka dit idag men kom på att jag behöver handla idag också så det blir väl att man måste åka iväg även om man inte vill.

Det var en helt utmärkt dag igår, fanns inte en enda jobbig tanke överhuvudtaget eftersom man var så upptagen med allt annat. Igår grillade vi för första gången detta året och det var super gott, alla vräkte i sig maten och jag var mätt långt in på natten efter den måltiden. Vi grillade kyckling filéer, hade goda ugnsbakade klyftpotatis med sour cream smak, vitlöksbröd, wokade grönsaker, jätte goda såser och stekt svamp till. Åt enormt mycket men det var också i stort sett det enda man åt den dagen och det var jätte gott.

Idag har jag bara varit trött, vakna och var pigg fram till 14 ungefär, satt och spelade och målade lite, och efter det slockna jag i soffan och sov till 17, så har nyss vaknat från min långa nap och är fortfarande ganska trött i huvudet. Dock är det lite underligt att jag har varit så pass trött att jag kunnat sova ca 3 timmar på raken.
Imorgon möter min långa helg sitt slut och jag måste dra mig själv till skolan för att redovisa och lämna in arbete. Är glad för att mitt arbete är klart sedan två veckor tillbaka, dock har jag varit dålig på att plugga inför det muntliga provet vi har på tisdag, har försökt lite nu igår och idag men det känns inte som om det fastnar och dessutom är jag alldeles för nervös inför det muntliga provet att jag kommer säkerligen inte klara det. Jag hatar att behöva prata inför grupp, det är något jag undviker så mycket jag bara kan för det ger mig väldig ångest.
Men läraren som jag har sagt till om detta tar ingen hänsyn till det utan frågar mig saker inför klassen som jag inte kan svaret på och förväntar sig att jag ska svara. Förstår dem inte vad man menar med att man inte gillar och klarar av att prata inför klass? Varför utsätter denna läraren mig för detta obehaget under varje lektion när han är fullt informerad om att jag inte tycker det är acceptabelt eftersom det ger mig väldig ångest. Jag vill inte åka till lektionen på tisdagen bara för att jag vet om att jag kommer bli tvungen att svara på saker, är redan nervös inför lektionen som är två dagar bort...

Har inga direkt planer inför kvällen, borde kolla igenom historia boken, de två kapitlen som vi är inne på nu men kan lika gärna göra det imorgon eftersom vi har en timmes rast mellan lektionerna och har nog inget bättre för mig. Får ens se om det är någon lektion efter historia lektionen, det är inte säkert eftersom vi har kanske fått tid till att jobba själva med vår essä. Vore skönt om det var på det viset för då kan jag åka hem tidigare och slipper vänta tills kl 16:13 när bussen går från Nybro.

Jag skulle även gissa på att jag inte har många dagar kvar att åka på mitt busskort, snart är det kanske dags och prova cykla till skolan. Se om man kan överleva det eller om det är omöjligt eller om cyklarna är för tröga eller trasiga att man inte kan cykla på dem.

 Jag tror inte jag har nämnt det här på bloggen men i en veckas tid nu har ett okänt nummer ringt mig dagligen och när jag har svarat så har de bara lagt på luren och när jag ringt upp har jag enbart fått höra ett röstmeddelande som säger: Vi har stängt, var god ring tillbaka under våra öppettider. (och nej de har aldrig nämnt vilka deras öppettider är)
Så igår tänkte jag att jag som idag ska vara snabb o svara och fråga vad fan de vill och säga åt dem att lägga ner för jag vill inte ha med deras skit erbjudande att göra..
Så när det väl ringde nu för inte allt så länge sedan fick denna personen sig en ordentlig jävla utskällning, talade om att jag ville inte ha med dem att göra och att de skulle sluta ringa mig. Kändes riktigt skönt att skrika i luren, blodet rusar till huvudet, adrenalinet kickar in och bara få låta frustrationen komma ut och höras. Kändes som om jag fick andas ut för en stund, andas ut och pusta ut all inre frustration som jag dagligen går och bär på.
Dock kan jag känna att jag får lite dåligt samvete för den personen som fick denna utskällningen, men å andra sidan så har han själv indirekt valt sitt jobb och får faktiskt tåla att folk skäller och skriker hemska saker till dem när de har trakasserat en i en vecka.
De får skylla sig själva helt enkelt, som om de skulle bryr sig om jag mår dåligt eller dylikt så varför skulle jag bry mig om dem?

Snart ska man försöka slappna av med ett bad och efter det fortsätta sitt Resident Evil maraton, kolla på sista filmen och äta nyttigt, vindruvor. ^_^

För övrigt så har vi fått mycket gjort idag, har vårstädat garaget lite, iaf på vårt område som vi har där, sedan har vi varit ute i trädgården och plockat lite, varit iväg och köpt planteringsjord, frön, slängt skräp på tippen, handlat mat och dylikt till morgondagens planerade grillning.
Dock har jag inte fått några läxor gjorda, har inte ens försökt för det känns redan i tankestadiet omöjligt. Kan inte fokusera, kan inte se någon större mening med det och även om det ger mig ångest att jag inte gör någon läxa så orkar jag inte för tillfället göra någonting åt det så jag får skylla mig själv.

Har inte fått sova många timmar och ändå så vaknar jag och mår fortfarande lika dåligt som jag mådde när jag gick och la mig. Denna ångesten som ligger över mig är som ett tungt täcke som gör det omöjligt för mig att göra annat än krypa fram. Jag känner mig maktlös.
Jag har bestämt mig för att jag måste göra något för att få denna ångesten att lätta lite, jag måste göra en läxa, jag måste göra en uppgift klar och jag måste skriva ner stöd ord till provet som vi ska ha på tisdag även om det känns meningslöst. Det kvittar vad jag än gör för allting känns meningslöst. Men min ångest blir allt för jobbig om jag inte gör någonting alls, så något måste jag göra.

Pointless

Mår väldigt underligt o känner mig väldigt värdelös som vanligt. Känner mig otillräcklig, meningslös, ful, äcklig, tjock, hopplös, värdelös, ledsen, deppig och negativ på hög nivå.
Känner ingen lycka, ingen mening och ingen ork.
Känner mig så ensam i världen, så ensam i min situation, så ensam med mina tankar.
Allting känns så meningslöst och jag önskar nästan att jag slapp allting.
Jag orkar inte göra de läxor som jag måste göra och det ligger ett tungt ångesttäcke över mig, jag orkar inte öva till provet som är nästa vecka, dels för att jag inte förstår vad det är vi ska ha på provet men också för att jag egentligen inte orkar bry mig. De bestämde förra lektionen att vi skulle ha ett muntligt prov, något jag själv inte tycker är acceptabelt alls.
Jag klarar inte av att prata inför grupp så hur ska jag kunna prestera? Det känns fullkomligt meningslöst.. Jag kan lika väl strunta i lektionen för jag kommer ändå inte bli godkänd. Dessutom så är det vi ska ha prov på väldigt dåligt förklarat, vet ärligt talat inte vad det är vi ska kunna till provet på tisdag så det känns fullständigt meningslöst att ens försöka. 
Försökte mig tidigare ikväll på att skriva på min essä uppgift men kunde inte koncentrera mig, meningarna var ofullständiga och sade mig ingenting.
Känns bara så totalt jävla meningslöst.
Vilket är mitt mål?
jag ens ett mål i mitt liv?
Nej det har jag inte. Det finns ingenting jag verkligen brinner för, allting är mellow, ingenting sticker ut, det finns inget jag skulle offra mycket för att få uppleva eller bli.
Det jag en gång ville bli eller ville uppleva känns bara som drömmar nu, det känns inte verkligt och det kommer aldrig bli verklighet.
Jag tänker att inget bra kan någonsin hända mig. Jag blir bara förföljd av otur vart jag än vänder mig och min negativa inställning till allting gör inte mitt liv lättare och definitivt inte lätt för andra heller. 

Det känns skrämmande när man kollar på sitt konto och ser hur lite pengar man har att leva på och man undrar hur man ska klara sig denna månaden ut. Det känns verkligen fattigt, jag känner mig hemskt fattig och det sprider en hemsk oro.
Jag har verkligen kommit till att inse att jag måste sälja saker här hemma för att få ihop lite pengar. Ska ta med mitt guld till en sådan här som pantar in det och så att man får pengar för det. Och sedan ska jag försöka sälja på tradera och dylikt. Jag har mängder av kläder som jag inte använder och det finns kanske någon som har lust att ta dem mot en liten peng.
Har även bestämt mig för att jag måste cykla till skolan nu i någon månad så jag sparar in på de 420 kronorna som busskortet kostar. Får se till att klara av att cykla 2,5 mil varje dag helt enkelt. Så jag kan lägga undan dem till sommaren så jag kan leva på det då.
Jag verkligen avskyr hur ens liv styrs av hur mycket pengar man har på sitt konto, utan dem är du ingenting och är lika lite värd som en hemlös i andras ögon. ( För det är inte längre någon som bryr sig om de hemlösa)
Pengar är allt, människan har inget värde längre, inte i detta samhället.
Är så hemskt trött på att leva i ett sånt här samhälle, där allting ska kosta och alla vill bli rika och där alla måste tjäna pengar, mer och mer pengar för att överleva. Jag verkligen AVSKYR det!
De rika blir rikare och de fattiga blir fattigare. ( jag blir fattigare och fattigare)
Vad händer när man själv blir sjuk till exempel? Det är inte längre någon som hjälper dig med dina räkningar, du måste betala allting själv och leva på samma sätt som de i USA. Ta lån efter lån tills man är helt körd i botten för att kunna betala sina sjukhusräkningar. Är det verkligen ett sådant samhälle man vill leva i? Där pengar är allting och det mänskliga värdet är mindre än en myras.
Det känns hopplöst, en förändring känns långt borta, om man ens kommer leva när folket gör revolt och gör motstånd, när kommer folk inse att man inte behöva leva så här. Förändring är så långt borta att det går inte ens att se svansen av den. Man kan stirra sig bort i fjärran och ändå inte se början av en förändring.
Hopplöst.
Allt är hopplöst.
Jag har inte råd att göra någonting, jag kan inte ens följa med pojkvännen nu på torsdag och träffa folk och spela med dem för det kostar indirekt pengar, maten kostar och drickan kostar och resan kostar, jag har inte råd.
Hah
HAha
HEhe
Försöker skratta bort tårarna men det är svårt. Fy fan vad man blir förhindrad av ens siffror på kontot, du kan i stort sett inte göra någonting i livet utan pengar. Och livet känns ytterligare ännu mer meningslöst än vad det gjorde tidigare.

The future?

Det är en ny vecka och jag önskar bara att den går fort för jag orkar helt enkelt inte vara i skolan i en hel vecka. Har som tur är bara tre skoldagar denna veckan, fram till onsdag, sedan är det studiedagar. Är glad för att jag gjort de flesta arbeten som ska lämnas in efter den helgen så jag slipper jobba arslet av mig när jag är ledig, måste bara skriva klart en essä, uppgiften kommer vi få idag, och sedan måste jag skriva klart bokrecensionen på Min drömstad. Sen är det bara att plugga till filosofi provet som är nästa vecka på tisdag
Bortsett från det så är det lugnt.
Längtar ordentligt till när det är påsklov, inte för att jag bryr mig ett endaste om påsken, allt jag vill är att få ha lov. Funderar kring hur jag ska göra sedan på hösten, om jag ska fortsätta plugga eller hur jag ska göra.
Jag ska kanske försöka skriva ihop ett cv och springa runt nu på sommaren och leta jobb och ha studierna som en B plan om jag inget jobb kan få till hösten. Känns inte som om jag har stora chanser att få jobb så jag antar att jag får studera men man kan ju alltid försöka.
Sen hur jag ska klara ta mig till ett eventuellt jobb är en helt annan sak, det är inte säkert arbetstiderna passar så bra ihop med dessa usla busstider som finns här ute...
Men har även funderat på om jag ska börja cykla nu på de sista månaderna innan sommarlovet så jag kan spara in pengar på det, busskortet kostar ändå 420 kr, men det jobbiga är att om jag ska cykla var dag så kommer jag få cykla 2,5 mil/ dag och det finns inte direkt några cykelvägar heller, får cykla på den gamla vägen som finns här och som inte är lika trafikerad som den andra större och nyare vägen.
Vilket kan vara ganska tufft nu när jag inte är van vid att cykla men man borde klara det.
 Får tänka att man får mycket motion och mina benmuskler kommer att få jobba på ordentligt, kanske lyckas gå ner i vikt med, vilket alltid är en lockande tanke.

Har även tänkt på om jag ska börja studera på distans mer till nästa termin så jag slipper vara i skolan lika mycket men jag vet inte om det kommer sänka mitt csn eller om det kommer vara på samma låga summa som det är nu?
Vem vet

Känns bra om jag försöker sätta upp planer inför sommaren, blir lättare att överleva vardagen då. Dock är jag väldigt orolig och kritisk till hur jag ska kunna klara mig under sommaren, ska sälja mina smycken på tradera och lite annat, kläder som jag aldrig använder kan man säkert få någon slant för. Kommer behöva varenda krona till sommaren om jag ska kunna klara mig. Suck.

Sitter mätt och belåten efter dagens mat, kebabrulle med vitlöksås och en coca cola burk, åt visserligen bara halva kebabrullen och har fortfarande min cola kvar men är nöjd. Såg nyss på Spartacus avsnittet som var riktigt bra denna gången men vet inte riktigt vad jag ska sysselsätta mig själv med nu.
Har ingen direkt lust med något och jag har heller ingen ork.
Har läst klart boken som jag haft i läxa nu och ska snart skriva en recension på den men jag tänker inte sätta mig och göra det nu idag, vill inte helt enkelt även om det kanske vore bra så vill jag inte.
Känns inte så lockande och sätta sig ner och jobba på något arbete nu när man ska ha "helg".

Men jag har inget annat att göra och jag kan riktigt känna hur ångesten kryper allt närmare ju längre tid det går som jag känner denna rastlösheten och orklösheten. Så jag måste tvinga mig själv till att göra någonting nu snart.
Men frågan är vad...

Ångest

Det har varit en helt okej dag, det har varit en bättre dag än gårdagen men ångesten sitter fortfarande kvar och vägrar släppa taget om mig eller så är det jag som vägrar släppa taget om den.

I morse när jag inte blev som vanligt mött av Alita blev jag förfärad. Till slut efter att jag sökt varenda vrå i huset och inte fann henne trodde jag att hon hade blivit snodd av någon och då jag kolla om hon var ute kom hon inspringande och var vrålhungrig. Till min lättnad hade ingen snott henne men varken jag eller pojkvännen hade släppt ut henne… Det som jag stör mig på att det är någon annan som har släppt ut henne, någon av de som bor på ovanvåningen och det tycker jag inte direkt om. Vill ha koll på om hon är ute eller inte. Gick med ständig oro hela morgonen tills jag insåg att någon annan kan ha varit så dum och släppt ut henne. Jag är fortfarande väldigt orolig för att hon ska komma bort, antingen att hon inte kommer tillbaks eller att hon blir påkörd eller att någon annan snor henne ifrån mig. Och i morse trodde jag att någon hade antingen snott henne eller att hon låg död någonstans och jag visste inte vad jag skulle ta mig till… Men hon kom in efter många timmar av oro och ville ha mat och då kunde jag börja slappna av igen, men oron satt kvar länge.

Min ångest har låtit mig vara lite ifred nu under förmiddagen och eftermiddagen men nu på kvällen börjar den öka i styrka och bli allt jobbigare att förneka och tränga bort. Jag tänker fortfarande på mitt livs mening, kan inte släppa det och jag gräver mig bara allt djupare och djupare ner i min håla.

Jag vill bara hem så fort som möjligt

Jag vaknar och känner mig redan illa till mods det första jag gör. Igår mådde jag inte så vidare bra och mycket kändes väldigt tungt och jobbigt. Detsamma gäller idag. Idag vill jag bara få vara hemma så jag slipper ge mig iväg för det vill jag helt enkelt inte. 

Orkar inte. 

Bara tanken på att åka till skolan gör mig trött, jag orkar inte se folk.

Jag har försökt att leta reda på all fakta till historia fördjupningsarbetet, tror jag har allting som jag behöver men jag orkar inte sätta mig ner att skriva. Får ångest och panik av det så fort jag tänker på att jag måste börja skriva nu snart innan det blir för mycket av annat som jag måste göra.

Jag känner mig hemskt skoltrött, allting som har med skola tar emot och det hjälper inte att jag har hamnat i en liten svacka heller då allting i livet känns extra jobbigt.

Jag kan trösta mig med att det är en kort dag fast är redan orolig för om min pojkvän kom ihåg att ställa klockan igår så att han kan hämta mig kl 10. 

Han kanske glömde? Vet inte om jag oroar mig för onödiga saker men vill inte behöva vara osäker på något. 

Jag vill bara hem så fort som möjligt.

Helgen är alltid lika fort över, man längtar så efter helgen och sedan bara försvinner den utan att man ens hinner göra något vettigt eller kul för den delen. Så är det för mig, oftast.
Det är en ny vecka som väntar och jag är inte alls motiverad, inte ens till att äta frukost.
Det känns som om det kommer bli en jobbig vecka, en lång och tråkig vecka.
Känner inte någon motivation till att åka till skolan idag, jag vill inte åka till skolan överhuvudtaget.
Men nu har man ju inte så mycket val så vad kan man göra.
Men om jag har räknat rätt så är det inklusive denna veckan 4 veckor kvar tills påsklovet och jag längtar redan dit. Önskar bara att man kunde förflytta sig fram i tiden till påsklovet så man slipper genomleva dessa 4 veckor innan det är lov och man kan kanske få slappna av lite.

Blev återigen väckt av lilla Alita som på morgonen som alltid numera springer runt i alla rum och skriker tills någon kommer upp och klappar henne.Väcks av henne runt 7 tiden och sen kan inte jag somna om så det kvittar om man har sovmorgon, jag kan aldrig få ro till att sova längre än till 7.

Det är som tur är ingen lång skoldag idag, den kommer förhoppningsvis vara ganska smärtfri men det kan ju hända att lektionen blir längre än vad jag tänkt mig och då kommer jag få behöva ta bussen hem vid halv 3 istället för att kunna åka hem tillsammans med pojkvännen redan vid 1.

Det är svårt att beskriva hur mycket det tar emot att åka ut idag, det tar emot att bara behöva andas känns det som just nu. Har ingen motivation till att göra någonting överhuvudtaget. Känner mig nästan på ett sätt död. 

Nostalgi tripp

Sitter i min hello kitty morgonrock och nostalgitrippar.
Lyssnar på musik som för en gångs skull får mig att känna något.
Jag funderar kring hur mitt liv skulle sett ut om jag inte gjort som jag gjort en gång i tiden, vem hade jag varit, hade jag bott kvar i Malmö om jag inte rymt därifrån och blivit en bland mängden , fast är jag inte bara en bland mängden redan som det är?
Visst är jag bland de få som sticker ut i Nybro men jag är ändå en bland mängden.
Jag är bara en simpel människa, har inget större värde.

Det känns bra på ett vis att filosofera kring mitt förflutna, ifrågasätta mina val men det väcker även mycket smärta, smärta som behöver bedövas på något sätt. Väcker gamla vanor hos mig på ett sätt.

Jag har starka minnesbilder om hur jag fungerade på den tiden då jag bodde under förtryck i Malmö hos mina föräldrar, jag minns hur jag var dag vakna och det första jag gjorde var inte att fixa frukost eller ens gå på toaletten, det första jag gjorde var att gå till spritskåpet och se om jag kunde hitta något som jag kunde bedöva mig med. Livet då var inte lyckligt, jag visste inte ens varför jag levde oftast men här sitter jag idag och mår relativt okej trots att hoppet sviker. Jag lever även om jag då trodde jag skulle ha dött för länge sedan.

Jag gjorde en pakt med mig själv när jag var ca 15 att jag inte skulle bli mer än 23 år. Min tanke var att då hade jag hunnit bli så gammal så jag kunde gå in på systemet och köpa min sprit själv och behövde inte ordna med det på annat vis eller betala de dyra priserna på krogen och hade då enligt mina beräkningar 3 år på mig att supa ihjäl mig och om det inte skulle fungera så skulle jag på något sätt få mig själv att sluta andas.

Det väcker mycket hos en när man rotar i sitt förflutna, lite typiskt att det ska komma nu när man verkligen inte orkar hantera det. 

Är glad för att det är helg nu men blir alltid lika ledsen när jag tänker på hur fort helgen går och måndagen kommer fort o det är en ny vecka igen.
Hade tänkt att jag idag skulle leta reda på all fakta jag kan tänkas behöva till historia fördjupningsarbetet så jag kan skriva klart arbetet i veckan. Även läsa på den svenska boken som jag har i läxa så jag snart kan påbörja recensionen av den med innan mina veckor blir för uppbokade av andra små läxor. Annars tänkte jag att jag skulle försöka ta det lite lugnt i helgen. Kanske läsa igenom historia kapitlet vore bra med för det lutar åt att det blir prov inte allt för långt in i framtiden. Lika bra att förbereda sig, börja göra instuderings papper så som jag gjorde till antiken och medeltiden så att man slipper läsa i boken och kan istället bara läsa det viktigaste som man måste kunna till provet. ^^

Planerna för dagen är annars bara att vara hemma, åka iväg sedan på kvällen och ta med mat hem och sedan se på det nya Spartacus avsnittet och Real Time!

Lång dag

Det är nu fredag och jag har en väldigt lång skoldag framför mig.
(Börjar kl 08.30, har en svensk lektion som vi alltid får sluta ca 1 timme för tidigt på.
Sen är det en håltimme på ca 4 h innan nästa lektion börjar kl 14.00. Slutar 15.25 och sedan går bussen 16.13 och är hemma ungefär 16.40.)
Det känns inte lockande att åka iväg idag men jag har inte så mycket till val, jag måste dit kan inte skippa en dag till just nu.  Skippade i tisdags och det räcker.
Det kan bli en bra dag av det hela om jag nu jobbar på ordentligt under min 4 timmars håltimme, kanske hinner klart med mer än ett arbete. ^^ Det borde jag göra.

Ska ha med mig jätte mycket idag, har till och med packat ner dricka och mat så jag inte behöver gå iväg någonstans med all min packning som jag ska ha med idag. Tror min väska väger alldeles för mycket, det får i stort sett inte plats fler böcker i den nu, det är precis att en burk coca cola och några mackor får plats i den som det ser ut just nu och sedan plus det ska jag ha laptopen i sin väska. ^_^
Det kommer vara jätte tungt men det får gå, överlever gör man...

Man borde tycka att skolan skulle ha datorer, vilket de har men de är verkligen inte fullt fungerande, till och med den äldsta datorn vi har här hemma fungerar bättre än dem på skolan O_O. (den är ca 10 år)
Deras datorer hackar sig hela tiden och det är inte kul när man sitter och skriver på arbeten och texter försvinner och man måste skriva om och om igen, det har hänt mig två gånger på skolans datorer så inte tar jag den chansen igen. Dessutom är deras datorer fruktansvärt sega också, de mår med andra ord inte bra alls. (Så får bära på min laptop idag så jag kan arbeta under 4h rasten.)

Har annars inga direkt planer för idag, ska färga mitt hår när jag kommer hem och sedan är det till att ta sitt fredagsbad och sen blir det väl att kolla på något och fortsätta läsa på boken som vi har i läxa...
Kommer om jag kan gissa rätt vara sjukt trött när jag kommer hem skulle vara ett under om jag inte somnar före 23 ikväll sen.

Hoppas verkligen på att jag hinner klart något arbete idag för då slipper jag jobba i helgen med så mycket, men skulle tvivla på att jag hinner klart. Men det vore bra om jag hann läsa klart svenska boken som man ska skriva en recension på så jag kan lägga det åt sidan och fokusera på det som är viktigare.

This is not what i want

Jag känner mig djupt frustrerad på min senaste uppgift från min svensklärare.
Om jag har fattat det rätt så handlar uppgiften om Vad som formar våra liv. Vi ska skriva en resonerande text utifrån 3 andra texter som finns i min bok om vad som formar våra liv. Problemet är att i svenskboken så finns det i det kapitlet vi jobbar med ca 150 sidor att kolla igenom efter texter och sidorna är fyllda av texter och de tycker jag är alldeles för mycket extra jobb o läsa igenom alla dessa och ändå inte få ut någonting av det.
Dessa texter i boken säger mig absolut ingenting.
Dessa texter är så meningslösa och dessutom så består boken av utdrag från andra sagor och texter och hur ska man då kunna hålla reda på vilken text som är acceptabel att skriva en resonerande text kring och inte.
Förstår det inte riktigt.
Så idag blir det till att försöka söka upp min lärare och fråga, även fråga om morgondagen, förstod inte hur han förklarade på tavlan för min lärare skriver värre än mig själv på tavlan så det går inte att läsa.

Jag märker att jag är väldigt sur och deppig idag med, har varit det sen i måndags nu. Mått halvt om halvt dåligt, ibland blir det värre och ibland glömmer jag bort det för en stund med sedan kommer dessa jobbiga tankar tillbaks som ger mig ångest och som gör mig ledsen. Allting känns ibland bara så fruktansvärt meningslöst och värdelöst. När jag går omkring i mina tankar så tänker jag aldrig att jag är en värdig person, jag har inget värde enligt mig själv och det är kanske där den första sprickan börjar ta form. Jag ser inget värde med mig själv eller med mitt liv, det finns inget värde.
Hela min verklighet spricker så småningom mer och mer och det är omöjligt för mig att koncentrera mig på skolarbete för så fort jag försöker sätta mig ner bubblar paniken inom mig för jag förstår ingenting också hemsöks jag av mina ångestfyllda tankar som talar om att det finns ingen mening med detta.
Det känns meningslöst att gå och studera, för det leder mig ingen vart känns det som. Jag ska nog vara glad om jag klarar av att fullfölja denna terminen, är osäker på om jag orkar mer än det. Känner mig redan redo för att ge upp snart. Kanske jag borde kontakta någon som kan ge mig lite stöd för jag känner mig väldigt orklös och ensam i detta och man kan inte lägga för mycket skuld på pojkvännen heller så jag borde kanske få prata ut med någon. HAh
Men vem skulle det vara XO Det finns ingen vän i närheten och jag har inga vänner här i området, allt jag har är en kontaktmöjlighet till personligt ombud men de kan inte hjälpa mig med detta. Detta är mitt liv, mitt ansvar, min vilja, min orklöshet, mina problem inte deras och de kan inte hjälpa mig.
De kan bara hjälpa mig om jag vill ha kontakt med någon myndighet och jag tror inte jag vill det.
När ska min orolighets tid gå över, när kan jag få låta mig själv leva och må bra och känna mening med något.

Jobbig dag

Ugh vilket jobbig dag det var igår.

I

går var det dags för min vän som besökt mig och pojkvännen i 2 och 1/2 vecka att åka hem igen, för verkligheten kom ikapp mer eller mindre. Det finns alltid saker som man måste ordna med och nu när min vän ska snart flytta med har hon mängder av saker som måste ordnas med och ja, verkligheten kom ikapp oss båda.Det har varit jätte skönt att ha en vän här hemma hos mig, var jätte skönt att ha någon att prata med och kolla på saker med. Att ständigt ha sällskap var skönt.
Men visst har jag alltid ständigt sällskap av min pojkvän men det är skönt att få en omväxling ibland.
Vänner är kul.

Gårdagen började helt okej, vakna tidigt och hade sovmorgon så hann med ganska mycket innan det var dags för oss att åka iväg till skolan och till tågstationen med min vän. Efter att jag och min vän sagt hejdå till varandra och jag började vandra in mot skolbyggnaden började en hemsk ångest komma över mig. Det var som om någon slängde på mig må dåligt filten, för jag kunde inte sluta må skit.
Pissigt verkligen. 
Jag mådde verkligen riktigt dåligt och det bara kom över mig på någon millisekund.
Jag visste inte varför jag mådde så dåligt, den enda anledningen jag kunde komma på var för att jag visste att när jag kom hem skulle där inte sitta en vän där och vänta på mig utan när jag kom hem skulle det bara vara jag och pojkvännen där och katterna och ett tomt håll efter vännen som nu inte längre är där..
En bedrövlig ångest förföljde mig hela dagen.
Mådde inte bra alls under dagen, under den första lektionen började jag känna hur tårar började rinna ner för kinderna, under andra lektionen och under min väntan tills lektionen skulle börja rann tårarna fortfarande.
När jag gick runt i staden för att få tiden att gå tills min buss skulle komma föll fortfarande mina tårar, till slut orkade jag inte bry mig om någon såg att jag grät.
När väl bussen kom grät jag där också och sen när jag kom hem grät jag lite till och sedan slutade det tvärt när jag började sysselsätta mig med hushållssysslor. Alltid bra att hålla sig sysselsatt och hade jag inte sysselsatt mig själv skulle jag nog fortsätta må dåligt.
Jag började tvätta, jag tvätta allt nästan, alla filtar som vi har på soffan, sängkläder tvättades och lite av min smutstvätt blev också tvättad. Tror jag tvättade hela 5 maskiner igår, tvättade från de att jag kom hem till att jag somna ifrån det till och med…
Jag dammsuga rent under soffan, på soffan och i alla andra rum tills dammsugaren slutade fungera.
Fick byta påse och sedan var elen här nere så påfrestad p.g.a. tvättmaskinerna att dammsugaren inte gick så då upphörde jag med dammsugningen.
Somnade sedan någon gång tidigt av ren utmattning i soffan.

I

dag vakna jag tidigt och började vika tvätten och lägga allting på sin plats, ställa ordning i soffan som nu är halvt klar, har en vana att ha filtar över hela soffan för att skydda den mot eventuella fläckar, för ja alla spiller, speciellt jag och det är inte så kul och få fläckar på själva soffan så nu blir det fläckar på filtarna istället som man sedan som igår tvättar och gör rena så att de kan användas igen XD Dessutom så är det skönare att ligga på filtar.
Älskar filtar
Idag åker jag inte till skolan utan väljer att stanna hemma för idag kl 11 ska vi, jag och pojkvännen, köra till Växjö. Anledning, en av de som bor här behöver åka dit och min pojkvän ska köra honom så då tänkte jag och pojkvännen att vi gör en dag av det hela för det är inte så ofta man får tillfälle till att åka till Växjö. Så det är vad vi ska göra idag, gå runt i Växjö och ta det lugnt. Ska bli skönt att komma ut lite. Ska bli kul att få gå runt lite och kolla på en massa saker, gå i affärer som inte finns överallt och förhoppningsvis hitta något kul som man vill ha o kan tänka sig köpa.