Pointless

Mår väldigt underligt o känner mig väldigt värdelös som vanligt. Känner mig otillräcklig, meningslös, ful, äcklig, tjock, hopplös, värdelös, ledsen, deppig och negativ på hög nivå.
Känner ingen lycka, ingen mening och ingen ork.
Känner mig så ensam i världen, så ensam i min situation, så ensam med mina tankar.
Allting känns så meningslöst och jag önskar nästan att jag slapp allting.
Jag orkar inte göra de läxor som jag måste göra och det ligger ett tungt ångesttäcke över mig, jag orkar inte öva till provet som är nästa vecka, dels för att jag inte förstår vad det är vi ska ha på provet men också för att jag egentligen inte orkar bry mig. De bestämde förra lektionen att vi skulle ha ett muntligt prov, något jag själv inte tycker är acceptabelt alls.
Jag klarar inte av att prata inför grupp så hur ska jag kunna prestera? Det känns fullkomligt meningslöst.. Jag kan lika väl strunta i lektionen för jag kommer ändå inte bli godkänd. Dessutom så är det vi ska ha prov på väldigt dåligt förklarat, vet ärligt talat inte vad det är vi ska kunna till provet på tisdag så det känns fullständigt meningslöst att ens försöka. 
Försökte mig tidigare ikväll på att skriva på min essä uppgift men kunde inte koncentrera mig, meningarna var ofullständiga och sade mig ingenting.
Känns bara så totalt jävla meningslöst.
Vilket är mitt mål?
jag ens ett mål i mitt liv?
Nej det har jag inte. Det finns ingenting jag verkligen brinner för, allting är mellow, ingenting sticker ut, det finns inget jag skulle offra mycket för att få uppleva eller bli.
Det jag en gång ville bli eller ville uppleva känns bara som drömmar nu, det känns inte verkligt och det kommer aldrig bli verklighet.
Jag tänker att inget bra kan någonsin hända mig. Jag blir bara förföljd av otur vart jag än vänder mig och min negativa inställning till allting gör inte mitt liv lättare och definitivt inte lätt för andra heller.