Man tycker att tankarna på det dåliga inte har hunnit vakna när man nyss stigit upp ur sängen men tydligen så är det inte så. Jag sitter redan och tänker på det som igår fick mig att gråta och jag får en känsla av att det kommer bli en lång dag. Det finns inget planerat för dagen och det finns inte så många måsten heller så det är svårt att veta vad man ska göra.
Gårdagen blev överaskande smärtfri, mötet med personligt ombud gick bra och jag fick hjälp med att fylla i pappret som ska in till FK. Fick dock reda på lite dåliga nyheter som ställer till det för mig och pojkvännen och ingen vet riktigt vad man ska göra och vilket som är bäst.
Det var inget möte med psykologen sedan efteråt för det hade blivit någon miss så jag och pojkvännen kunde åka till Kalmar tidigare.

Jag hoppas verkligen dagen blir bättre än gårdagen ändå för jag mådde inte bra på något stadie alls men det ser inte så låvande ut.