Igår när jag gick och la mig i sängen tog det en evighet för mig att somna, det kändes som om jag låg där i timmar utan att kunna sova. Jag kunde inte sluta vandra i tankarna och tänka de mest konstiga saker. Jag kom att tänka på om vi skulle placera om sängen så att jag kan gå upp ur sängen utan att behöva klättra förbi pojkvännen, för jag är rädd för att väcka min sovande pojkvän. ...*
Det är snart nytt år och...
Idag har vi faktiskt planer. Vi ska snart iväg och hämta hem en vän till oss och köpa matvaror som vi sedan ska tillaga och ha en mysig kväll tillsammans. Får se om det i år blir något fyrverkeri här i dessa trakter, var inte så mycket av den saken förra året men vi får se. Tycker om fyrverkerier men skulle själv aldrig lägga pengar på det, dels för att jag inte har några pengar att lägga ut och för att jag tycker det är för dyrt för något som bara varar i några sekunder.
Nej nu har jag inte tid till att sitta här och göra ingen nytta, jag måste klä på mig och sminka mig lite så jag inte ser för sliten ut, så som man kan göra när man nyss vaknat och är irriterad i ögonen.
lördag 31 december 2011
torsdag 29 december 2011
Fuck this shit
Jag känner mig förtvivlad och arg på exakt samma gång, det bubblar inom mig och jag spelar upp olika scenarion där mitt problem som jag har ställs inför publik och där jag får rätsida på det hela. Jag är hemskt ledsen på att ha det så som jag har det och det hjälper inte när man inte kan prata om det heller för det verkar inte hjälpa.
Min röst är ett eko som ingen hör och jag känner mig osynlig.
Varför måste livet alltid vara så jävla kasst?
Varför måste mitt liv vara så meningslöst och hopplöst, varför måste jag leva?
Jag är så trött på att ha det så som jag har det och det känns meningslöst att egentligen kryptera mig i min skrift och inte skriva vad det handlar om. Men det känns så meningslöst.
Allting känns så jävla meningslöst...
Varför dog jag inte när jag föddes? Varför insåg inte naturen att det inte var meningen för mig att detta liv skulle leva och existera. Varför gick jag aldrig över gränsen och lät mig själv falla mot döden? Låta roslagsbanan köra över mig och göra slut på allt detta lidande?
Varför klarar jag inte av att sluta hoppas på livet? Vad är det som håller mig kvar?
Min röst är ett eko som ingen hör och jag känner mig osynlig.
Varför måste livet alltid vara så jävla kasst?
Varför måste mitt liv vara så meningslöst och hopplöst, varför måste jag leva?
Jag är så trött på att ha det så som jag har det och det känns meningslöst att egentligen kryptera mig i min skrift och inte skriva vad det handlar om. Men det känns så meningslöst.
Allting känns så jävla meningslöst...
Varför dog jag inte när jag föddes? Varför insåg inte naturen att det inte var meningen för mig att detta liv skulle leva och existera. Varför gick jag aldrig över gränsen och lät mig själv falla mot döden? Låta roslagsbanan köra över mig och göra slut på allt detta lidande?
Varför klarar jag inte av att sluta hoppas på livet? Vad är det som håller mig kvar?
onsdag 28 december 2011
Empty 6.69
Det var länge sedan jag skrev här nu.
Det har dock inte hänt så mycket förbättringar i mitt mående sedan sist jag skrev fast jag mår inte lika dåligt nu som då. Men jag kan väl inte påstå att jag är på topp heller, dagarna går antingen snabbt eller sakta, jag verkar inte bry mig så mycket om det men jag oroar mig för att det blir allt färre dagar av frihet kvar innan skolan börjar... (Skolstarten oroar mig väldigt mycket kan jag ju säga.)
Jag har blivit väldigt mindre aktiv på internet nu den senaste tiden, orkar inte sitta här helt enkelt. Känns bara tråkigt för det finns ingen att vara social med och det leder bara till ångest och ensamhets-känslor. Så jag undviket internet för just nu får det att känna mig ensammast i sverige...
Anledningen till att jag inte skrev om mittt julfirande var för att jag helt enkelt inte firade julen. Jag minns inte riktigt vad jag gjorde mer än att jag satt hemma vid datorn, antagligen så spelade jag Skyrim, åt något som inte var julmat eller julgodis, drack inget alkohol så som många andra gjorde, öppnade inga julklappar, hade inget julsex heller för den delen. Jag hade en helt vanlig dag medan resten av Sverige firade med mat och meningslösa klappar som oftast bara är pengar i vasken...
Har heller inga planer till Nyår, inte för att jag bryr mig så mycket men det skulle vara kul att hitta på något, vad det nu ska vara vet jag inte riktigt men skulle bara vara kul att göra något roligt någon gång, kanske ha sex vem vet XD Man kan väl alltid hoppas på det...
Idag har jag inte gjort så väldigt mycket, har spelat klart en lite större quest i Skyrim, fast bara en del, har gjort lite annat smått och gott med men inte så mycket.
Har kollat på en massa mumin avsnitt, ca 20 stycken, tänkte att jag stoppar där för idag eftersom det inte är så många kvar att se på och dem vill jag spara till imorgon för annars måste jag komma på något nytt att kolla på och det orkar jag inte...
Imorgon finns det inga planer direkt mer än att överleva till nästa dag för någon idiotisk anledning, får väl se om man blir smittad av dem där uppe nu när de är förkylda som svin, får se om deras sjuka baciller tar sig ner hit med, om så är fallet kommer jag nog bli ännu mer less på skiten.
Fick inte för så länge sedan genomgå en allt för nära kontakt med min pojkväns sjuka mamma när hon skulle slänga sopor och behövde hjälp, kände mer eller mindre hur hennes andedräkt dränkte mig, försökte att inte andas under den tiden, inte för att jag vet om det hjälper men det kändes inte så lockande att andas in hennes utandningsluft just då... Får väl se, blir man sjuk så suger det...
Det har dock inte hänt så mycket förbättringar i mitt mående sedan sist jag skrev fast jag mår inte lika dåligt nu som då. Men jag kan väl inte påstå att jag är på topp heller, dagarna går antingen snabbt eller sakta, jag verkar inte bry mig så mycket om det men jag oroar mig för att det blir allt färre dagar av frihet kvar innan skolan börjar... (Skolstarten oroar mig väldigt mycket kan jag ju säga.)
Jag har blivit väldigt mindre aktiv på internet nu den senaste tiden, orkar inte sitta här helt enkelt. Känns bara tråkigt för det finns ingen att vara social med och det leder bara till ångest och ensamhets-känslor. Så jag undviket internet för just nu får det att känna mig ensammast i sverige...
Anledningen till att jag inte skrev om mittt julfirande var för att jag helt enkelt inte firade julen. Jag minns inte riktigt vad jag gjorde mer än att jag satt hemma vid datorn, antagligen så spelade jag Skyrim, åt något som inte var julmat eller julgodis, drack inget alkohol så som många andra gjorde, öppnade inga julklappar, hade inget julsex heller för den delen. Jag hade en helt vanlig dag medan resten av Sverige firade med mat och meningslösa klappar som oftast bara är pengar i vasken...
Har heller inga planer till Nyår, inte för att jag bryr mig så mycket men det skulle vara kul att hitta på något, vad det nu ska vara vet jag inte riktigt men skulle bara vara kul att göra något roligt någon gång, kanske ha sex vem vet XD Man kan väl alltid hoppas på det...
Idag har jag inte gjort så väldigt mycket, har spelat klart en lite större quest i Skyrim, fast bara en del, har gjort lite annat smått och gott med men inte så mycket.
Har kollat på en massa mumin avsnitt, ca 20 stycken, tänkte att jag stoppar där för idag eftersom det inte är så många kvar att se på och dem vill jag spara till imorgon för annars måste jag komma på något nytt att kolla på och det orkar jag inte...
Imorgon finns det inga planer direkt mer än att överleva till nästa dag för någon idiotisk anledning, får väl se om man blir smittad av dem där uppe nu när de är förkylda som svin, får se om deras sjuka baciller tar sig ner hit med, om så är fallet kommer jag nog bli ännu mer less på skiten.
Fick inte för så länge sedan genomgå en allt för nära kontakt med min pojkväns sjuka mamma när hon skulle slänga sopor och behövde hjälp, kände mer eller mindre hur hennes andedräkt dränkte mig, försökte att inte andas under den tiden, inte för att jag vet om det hjälper men det kändes inte så lockande att andas in hennes utandningsluft just då... Får väl se, blir man sjuk så suger det...
fredag 23 december 2011
Leaving hope
Jag har nyss vaknat och känner mig inte alls utvilad, jag känner mig mest bara seg och ofokuserad och så har jag känt mig i några dagar nu.
Igår fick jag ett brev från vuxenutbildningen här i Nybro som talade om för mig att jag kommit in på skolan och att jag börjar den 12 januari.
Kan ju ärligt talat säga att jag är mer nervös än glad för att jag kom in. Vet inte hur jag ska klara detta som jag anmält mig till, men det är väl bara upp till bevis om jag klarar det eller inte. Kan ju försöka bara för att slippa gå till socialen. Men sen hur det ska gå i sommar vet jag inte, är redan nervös inför det med...
Jag har spelat intensivt i nästan en vecka nu, om inte mer, och jag känner mig konstig till mods när jag återvänder till verkligheten och inser hur tomt det är. Det känns så tomt och ensligt, nästan lite för ensamt.
Det känns skönare att försvinna in i en annan värld än att leva kvar i den värld man egentligen är rädd för och föraktar.
Jag har inte mått så bra de senaste dagarna, det känns som om jag har blivit slukad av ett svart hål. Jag känner mig väldigt nedstämd och ensam, det känns som om jag har tappat formen av mitt jag. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att gräva upp mig själv ur det hål jag skapat. Ibland tänker jag på om jag bara ska återgå till att skära mig själv eller om jag ska försöka intala mig själv att det enda rätta är att sluta leva. Men det finns något som slår mig i ansiktet när jag tänker sådär för det finns personer, katter och andra små saker som gör att jag vill inte försvinna, som gör att jag inte vill skada dem. Men samtidigt så känns det patetiskt men ändå inte.
Det känns som om mitt liv är ruttet, som om jag är upprutten.
Det räcker med att bara se på min kropp i spegeln och se hur rutten jag är, vem fan vill ha en kropp som den här, vem fan vill leva i denna kroppen!?!
Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre, jag vet inte om det hjälper att fly in i spelvärlden längre... Mina tankar är för penetrerande.
Igår fick jag ett brev från vuxenutbildningen här i Nybro som talade om för mig att jag kommit in på skolan och att jag börjar den 12 januari.
Kan ju ärligt talat säga att jag är mer nervös än glad för att jag kom in. Vet inte hur jag ska klara detta som jag anmält mig till, men det är väl bara upp till bevis om jag klarar det eller inte. Kan ju försöka bara för att slippa gå till socialen. Men sen hur det ska gå i sommar vet jag inte, är redan nervös inför det med...
Jag har spelat intensivt i nästan en vecka nu, om inte mer, och jag känner mig konstig till mods när jag återvänder till verkligheten och inser hur tomt det är. Det känns så tomt och ensligt, nästan lite för ensamt.
Det känns skönare att försvinna in i en annan värld än att leva kvar i den värld man egentligen är rädd för och föraktar.
Jag har inte mått så bra de senaste dagarna, det känns som om jag har blivit slukad av ett svart hål. Jag känner mig väldigt nedstämd och ensam, det känns som om jag har tappat formen av mitt jag. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att gräva upp mig själv ur det hål jag skapat. Ibland tänker jag på om jag bara ska återgå till att skära mig själv eller om jag ska försöka intala mig själv att det enda rätta är att sluta leva. Men det finns något som slår mig i ansiktet när jag tänker sådär för det finns personer, katter och andra små saker som gör att jag vill inte försvinna, som gör att jag inte vill skada dem. Men samtidigt så känns det patetiskt men ändå inte.
Det känns som om mitt liv är ruttet, som om jag är upprutten.
Det räcker med att bara se på min kropp i spegeln och se hur rutten jag är, vem fan vill ha en kropp som den här, vem fan vill leva i denna kroppen!?!
Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre, jag vet inte om det hjälper att fly in i spelvärlden längre... Mina tankar är för penetrerande.
tisdag 20 december 2011
I´m back or not
Jag sitter med hörlurarna på mig men ingen musik är på, det är bara tyst och jag hör emellan åt bullriga ljud så fort jag rör vid sladden. Jag vet inte varför men ibland så vaknar man bara och mår inte bra alls. Lusten finns inte där, man har inte lust med något och allt man kan tänka på är det omöjliga och det dåliga framför allt.
Jag tänkte jag skulle försöka ringa till vårdcentralen o prata med en barnmorska för att få nytt recept på p-piller men fick höra av min mobil att den inte har några pengar och därför inte har råd att ringa.
Så nu har jag precis fått en bekräftelse från 3 att jag fått min påfyllning genomförd, så nu kan jag ringa för mitt saldo är 100kr... Woho, precis som om jag vågar prova ringa igen. :(
Telefonskräck är inget att leka med och det blir aldrig bättre av att man undviker att ringa heller. Den enda jag kan ringa utan att känna någon form av skräck är min pojkvän men det är bara för jag känner honom så väl annars är det alltid jobbigt och nervöst när jag ska ringa någon. Man kan föreställa sig en stor hög mur som är i vägen och varje gång man ska ringa så måste man klättra över denna muren på något sätt. Det enda som jag kan komma på som är positivt med att ringa är att de kan inte se hur ful jag är eller känner mig...
Det känns som om jag har kommit tillbaka till verkligheten och det känns inte bra. Man känner av hur pengarna brister, hur då allting brister när man inte har pengar... Inte för att jag har så mycket som jag vill ha och sådant men det känns alltid tråkigt att det är snålt med pengar och man kan inte handla något ibland för skojs skull, allting måste man dra nytta av och då kan man inte köpa något annat än saker som man måste ha.
Jag ska försöka börja äta upp min mat som jag har köpt hem, jag har massvis med nudlar som bara är till att koka, jag har fryst mat som måste stekas och värmas, jag har ganska mycket mat här hemma, vilket är skönt att veta för då lär jag inte svälta även om jag inte direkt bryr mig om det, vill gå ner i vikt. Men det känns inte kul att vara så begränsad med sina pengar och det lär inte bli bättre heller nu när man ska leva på 2750 i månaden.
Verkligheten är fan inte rolig alls och jag vill bara försvinna in i något spel nu, känns som om jag har varit i verkligheten alldeles för länge nu. Det är nog nu, nu måste jag fly.
Jag tänkte jag skulle försöka ringa till vårdcentralen o prata med en barnmorska för att få nytt recept på p-piller men fick höra av min mobil att den inte har några pengar och därför inte har råd att ringa.
Så nu har jag precis fått en bekräftelse från 3 att jag fått min påfyllning genomförd, så nu kan jag ringa för mitt saldo är 100kr... Woho, precis som om jag vågar prova ringa igen. :(
Telefonskräck är inget att leka med och det blir aldrig bättre av att man undviker att ringa heller. Den enda jag kan ringa utan att känna någon form av skräck är min pojkvän men det är bara för jag känner honom så väl annars är det alltid jobbigt och nervöst när jag ska ringa någon. Man kan föreställa sig en stor hög mur som är i vägen och varje gång man ska ringa så måste man klättra över denna muren på något sätt. Det enda som jag kan komma på som är positivt med att ringa är att de kan inte se hur ful jag är eller känner mig...
Det känns som om jag har kommit tillbaka till verkligheten och det känns inte bra. Man känner av hur pengarna brister, hur då allting brister när man inte har pengar... Inte för att jag har så mycket som jag vill ha och sådant men det känns alltid tråkigt att det är snålt med pengar och man kan inte handla något ibland för skojs skull, allting måste man dra nytta av och då kan man inte köpa något annat än saker som man måste ha.
Jag ska försöka börja äta upp min mat som jag har köpt hem, jag har massvis med nudlar som bara är till att koka, jag har fryst mat som måste stekas och värmas, jag har ganska mycket mat här hemma, vilket är skönt att veta för då lär jag inte svälta även om jag inte direkt bryr mig om det, vill gå ner i vikt. Men det känns inte kul att vara så begränsad med sina pengar och det lär inte bli bättre heller nu när man ska leva på 2750 i månaden.
Verkligheten är fan inte rolig alls och jag vill bara försvinna in i något spel nu, känns som om jag har varit i verkligheten alldeles för länge nu. Det är nog nu, nu måste jag fly.
söndag 18 december 2011
Today is saturday or sunday?
Igår satt jag bara och spelade, kunde rå få att göra något annat. Jag tror jag sammanlagt spelade i ca 11 timmar igår. Skyrim är så underbart beroende framkallande, det är värre än coca cola och sådant. Igår kunde jag inte tänka på något annat än Skyrim. Dagen bara försvann och jag vet inte riktigt, verkligheten har hamnat åt sidan, mitt riktiga liv är någon annanstans och jag slipper tänka på allting som jag inte vill tänka på. Jag flyr in i en värld fylld av drakar och äventyr, äventyr och drakar som inte finns i verkligheten och som gör verkligheten tråkig.
Idag vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till, för börjar jag spela Skyrim kommer jag inte kunna sluta, jag kanske ska försöka att spela lite Old Republic för det är minst lika kul.
Måste spela Old republic Xd
Idag vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till, för börjar jag spela Skyrim kommer jag inte kunna sluta, jag kanske ska försöka att spela lite Old Republic för det är minst lika kul.
Måste spela Old republic Xd
torsdag 15 december 2011
Enjoy
Emilie Autumn- Manic Depression
Emilie Autumn- I want my innocence back
Emilie Autumn- Misery Loves Company
Skyrim has taken over
Har sedan förrgår blivit fullständigt slukad av Skyrim, har inte kunnat tänka på något annat eller göra något annat, glömmer bort tiden, glömmer bort att äta, glömmer bort att jag borde sova, glömmer bort att klä på mig ordentligt, glömmer bort att gå på toa. Upptäcker efter att ha spelat i 2 timmar i sträck utan paus att jag måste gå på toa och att jag är lite törstig...
Livet i Skyrim är grymt mycket coolare än livet i verkligheten. I verkligheten finns det ingen främling som ber en om hjälp, det finns inga klaner på samma sätt, inget kattfolk, det finns inga DRAKAR, det finns ingen värld att utforska på samma sätt så som i Skyrim. I verkligheten finns det alltid dessa dumma konsekvenser och obligationer, du måste ha pengar, du måste ha pengar, du måste ha pengar.
I Skyrim är du fortfarande något även om du inte är rik, du kan slå din väg till ära och respekt, pengar är inte alltid allt. Men i verkligheten kan du inget göra om du inte har pengar, har du inte pengar kan du inte bo någonstans, har du inte pengar så kan du inte äta, har du inte pengar så är du värdelös och en börda för ett samhälle som hatar dig innerligt och som inte är rädda för att visa det.
Ibland är det faktiskt väldigt uppskattat att slippa verkligheten, ens eget liv, man kan vara rätt trött på sin egen existens ibland och då är det skönt att stänga av verkligheten och fly in i en annan värld fylld av äventyr och DRAKAR!
Livet i Skyrim är grymt mycket coolare än livet i verkligheten. I verkligheten finns det ingen främling som ber en om hjälp, det finns inga klaner på samma sätt, inget kattfolk, det finns inga DRAKAR, det finns ingen värld att utforska på samma sätt så som i Skyrim. I verkligheten finns det alltid dessa dumma konsekvenser och obligationer, du måste ha pengar, du måste ha pengar, du måste ha pengar.
I Skyrim är du fortfarande något även om du inte är rik, du kan slå din väg till ära och respekt, pengar är inte alltid allt. Men i verkligheten kan du inget göra om du inte har pengar, har du inte pengar kan du inte bo någonstans, har du inte pengar så kan du inte äta, har du inte pengar så är du värdelös och en börda för ett samhälle som hatar dig innerligt och som inte är rädda för att visa det.
Ibland är det faktiskt väldigt uppskattat att slippa verkligheten, ens eget liv, man kan vara rätt trött på sin egen existens ibland och då är det skönt att stänga av verkligheten och fly in i en annan värld fylld av äventyr och DRAKAR!
tisdag 13 december 2011
Hur har ditt 2011 varit?
Blev du kär i år? Blir mer kär för varje månad och år som går
Vad önskar du att du gjort mer? Njutit
Vad önskar du att du gjort mindre? Mått dåligt
Vem har du umgåts med mest? Pojkvännen
Bästa minnet från 2011? Medeltidsveckan tror jag.... ALITA <3
Är det något du sakna 2011 som du vill ha år 2012? Jag vill ha pengar... så jag kan köpa mig en dator så jag kan spela SKYRIM o STAR WARS THE OLD REPUBLIC... o witcher och många andra spel
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare
Var det mest lugna hemmakvällar eller vilda partykvällar? Lugna filmkvällar hemma
Vem/Vilka saknade du? Några vänner överhuvudtaget saknar jag kan inte påstå att jag har så många
Största misstaget? Vet inte riktigt
Hur många hade du sex med? 1
Tror du att år 2012 kommer blir bättre? Får se, är en realist med negativa inslag så vet inte
Vad gjorde dig riktigt glad i år? Att jag fann en kattunge efter ett års letande i stort sett
Hur många kysste du? Pojkvännen
Har du några löften inför år 2012? Ehm, spara pengar hahaha, nej men kanske inte ta allting på så blodigt allvar
Har du haft ett förhållande under 2011? Är i ett fortfarande, firade 1 år i sommras
Hur skulle du beskriva din stil 2011? Tråkig men svart
Vars reste du nånstans? Skåne, Danmark, Gottland, Öland, Kalmar, Växjö, Stockholm, Mariefred
Vad ser du mest framemot med år 2012? Att ha något att göra om dagarna när jag börjar plugga
Tired
Är glad för att vi inte har så mycket planerat idag så som vi hade igår, hade inte orkat ge mig ut i världen igen.
Igår fick jag ett sms från media market som talade om för mig att min dator var redo för att avhämtas undertiden jag hämtade in ved för dagen. Så våran dag var som gjord, vi behövde åka in till Kalmar för att hämta den och se om laptopen ens var lagad.
Efter att ha hämtat in all veden och klätt på mig ordentligt så gav vi oss iväg. Vi hade mycket som skulle göras, vi skulle hämta min laptop, vi skulle in på Ikea för att köpa billiga hyllor åt oss och åt min pojkväns mamma, vi skulle in på gamestop för att köpa SKYRIM, collectors edition ^^, vi skulle in på ica hemma i Nybro för att panta men också för att handla mat...
Ganska mycket med andra ord.
Det första vi gjorde när vi nådde Kalmar var att åka och äta frukost och middag, klockan var 3 och för mig var det både frukost och middag samtidigt. Åt upp och åkte sedan vidare mot Media Market, där vi hämtade laptopen och stod i en halvtimme och väntade på att den skulle installera sig själv innan vi insåg att den för stunden fungerade. Så jag skrev på avhämtningspapper, tog med oss laptopen och sedan drog vi vidare till Ikea.
Inne på Ikea gick det fort, mindre än 20 min, vi genade till Ta Själv Lagret, hämtade hyllornas alla delar och sedan gick vi mot kassorna. I kassorna kom vi på att vi tagit en sak fel så jag fick springa tillbaks och byta, sprang så fort i början att jag glömde bort att andas och märkte på vägen tillbaks mot kassorna att jag var så varm och andfådd XO
Det som var roligast av allt var hur vi skulle få in allt i bilen, bilen var redan packad med 3,5 soppsäckar med pant i sig, så de fick åka ut på gatan undertiden vi packade bilen med trähyllorna som vi köpt, som tur kommer de i delar så det är inte så farligt det enda som är jobbigt att få in i bilen är stammarna hyllorna, för de är ca 179cm långa. Men det gick bra efter några försök och pantburkarna åkte in i bilen igen, ovanpå allt.
Efter Ikea åkte vi till Gamestop och köpte SKYRIM, en stor box minst 30x30, draken som man får med är mycket snygg och läcker, större än man tror att den ska vara. Ska lägga upp bilder på den sen när jag får ork och tid. Men kan fixa en google bild så man får en uppfattning...
Efter vi varit inne på Gamestop började man känna av att man började bli trött av att springa runt, men vi var snart påväg hem så överleva skulle vi.
Vi nådde Nybro, åkte in på Willys en runda först, köpte billig pepsi och cafe latte till mig. Drog efter det till ica, tog säckarna med pant ur bilen och tömde dem i pantmaskinerna, fick ihop nästan 300, så fick ca 150kr var, vilket var uppskattat. Vi handla snabbt och stod sedan i kö, åkte sedan hem och njöt av nya Family Guy och American Dad avsnitt som kommit ut, satte igång laptopen och lät den installera allt som behövdes, alla program och spel som man använder osv.
Nu sitter jag här på laptopen igen, laptopen som jag hatar men som ändå trots allt är bra att ha. Får väl se hur länge den pallar med nu innan den börjar överhettas igen. Har provat att spela ett inte så krävande spel, TERRARIA, och det verkar iaf inte vara några problem än så länge.
Installerade Old Republic under natten så nu är det också klart, nu sitter man bara indirekt och väntar på att spelet ska releasas. Vilket är om bara några dagar ^_^
Idag ska vi bära in hyllorna som ligger kvar i bilen och montera dem, bära in ved och elda, sen finns det inte mer på schemat. Skönt att inte ha mycket att göra ^^
Ska se om jag kan vara lite duktig och bära in veden själv undertiden pojkvännen sover XD
söndag 11 december 2011
Empty 2.1
Det enda jag har att skriva om är hur tråkigt jag har det, har nyss vaknat från en catnap och vet inte vad jag ska göra med mig själv för tillfället. Det finns inget som lockar och det finns inget att hata direkt heller, jag har inte lust att göra något och det finns inget som måste göras. Jag behöver inte åka och handla, jag behöver inte tömma kattlådan för det ska jag göra imorgon, det behövs dammsugas men jag orkar inte och folket blir nog inte så glad om jag börjar dammsuga nu, tror någon uppe på övervåningen sover...
Jag känner att jag blir lätt avundsjuk på min pojkvän som alltid har något att göra, antingen något att se på eller något att spela, just nu spelar han SKYRIM! Ett spel som jag vill spela men som jag inte kan spela för jag har ingen dator att spela på och jag har inget spel :(
Har inte råd att köpa något, inte en dator och inte ett spel...
Livet blir lite mindre kul när man inte har råd att unna sig något. Livet är dock inte mindre värt men det känns bara lite trist att man inte kan få det man pekar på ibland.
Jag undrar när jag kommer få min laptop tillbaks, om jag ens kommer få den, känns lite hopplöst just nu. Har väntat i en månad på att de ska skicka tillbaks den från verkstaden men ingen framgång, man kan inte ens så mycket som spåra paketet vilket är väldigt skumt. Så med andra ord har jag ingen aning om min laptop är skickad ens en gång. Funderar på om man ska anmäla dem för stöld men kommer snabbt att tänka på vad det är för mening, varför skulle någon lyssna på mig nu för en gångs skull? Det är väl lättare att bara ignorera mig och skita i det...
Så slipper folk göra sitt jobb så är de glada för deras lön kommer ändå och de får mat på bordet var dag...
Suck är less på världen, varför måste man tillhöra den?
Jag känner att jag blir lätt avundsjuk på min pojkvän som alltid har något att göra, antingen något att se på eller något att spela, just nu spelar han SKYRIM! Ett spel som jag vill spela men som jag inte kan spela för jag har ingen dator att spela på och jag har inget spel :(
Har inte råd att köpa något, inte en dator och inte ett spel...
Livet blir lite mindre kul när man inte har råd att unna sig något. Livet är dock inte mindre värt men det känns bara lite trist att man inte kan få det man pekar på ibland.
Jag undrar när jag kommer få min laptop tillbaks, om jag ens kommer få den, känns lite hopplöst just nu. Har väntat i en månad på att de ska skicka tillbaks den från verkstaden men ingen framgång, man kan inte ens så mycket som spåra paketet vilket är väldigt skumt. Så med andra ord har jag ingen aning om min laptop är skickad ens en gång. Funderar på om man ska anmäla dem för stöld men kommer snabbt att tänka på vad det är för mening, varför skulle någon lyssna på mig nu för en gångs skull? Det är väl lättare att bara ignorera mig och skita i det...
Så slipper folk göra sitt jobb så är de glada för deras lön kommer ändå och de får mat på bordet var dag...
Suck är less på världen, varför måste man tillhöra den?
Empty .2
Har varit vaken ett tag fast har varit väldigt trött, har ätit tidig middag och känner mig väldigt uttråkad, vet inte riktigt vad jag ska göra just nu men ska försöka hitta på något, kanske spela titan quest eller kanske league of legends eller kanske witcher.. Fast vet inte om jag har lust, känns inte som det, föreställer mig hur det känns att spela titan quest och känner att jag har inte lust, har inte lust med league of legends, har inte lust med witcher, har inte lust med något spel. Vet inte riktigt vad jag ska göra, kanske ska strunta i att spela något, ska kanske försöka läsa eller kolla på något istället.
Men jag vet inte...
Men jag vet inte...
lördag 10 december 2011
Just so you know....
Tror de var mer än 1 år sedan jag såg på vanlig teve, alltså en teve kanal som t.ex. kanal 5 eller svt.
Saknar det inte ett endaste, för jag minns hur man kunde bläddra igenom alla kanalerna, alla 20 och där fanns inte ett endaste program värt att kolla på. Fanns där för ovanlighetens skull ett program värt att kolla på så avbröts det hela tiden av denna ständiga reklam som är samma var gång...
Kan inte förstå varför man vill betala för att se på teve, köpa box osv, allting finns ju att se på nätet, det är bara till att koppla en dator till tv så funkar det utmärkt... Man kan få bättre bildkvalité till och med, mycket bättre faktiskt ^^
Hatar dock att youtube videorna och alla andra kanaler på nätet har reklam nu med så man kommer inte undan från reklamen på något sätt alls, ibland kan man om man har tur skippa reklamen efter några sekunder men det är inte alltid det alternativet kommer upp...
Hatar reklam, hatar mest av allt reklam med jultema, det är fruktansvärt plågsamt att se på och lyssna på, man dör lite varje gång man hör en parodi på en julsång med ett varunamn i sig istället för någon annan skitig refräng...
Jag är faktiskt väldigt trött på julen, ser ingen mening till att fira de. Det är precis som valentine's day, det är en dag som får alla att känna pressen av att köpa dyra meningslösa saker till någon och de som inte har någon speciell i sitt liv känner sig ännu mer utanför och ensam än vanligt för den har ingen att ge något meningslöst till och det är ingen som vill ge den något tillbaks.
Julen är en meningslös helg, företagen och varuhusen tjänar miljoner på människors besatthet av att köpa julklapp till alla de sagt hej till detta året och till alla släktingar som de bara träffar en gång per år för att utbyta julklappar, i min mening så är det så löjligt och påtvingat.
Varför gör man såhär? Är det bara för att traditionen är sådan?
Varför ska man bara ge något till dem man tycker om under en dag på alla 365 dagar som det finns på ett år, det går väl bra att köpa något fint till någon vilken dag som helst?
Varför just denna dagen i december?
Sen att kristendomen och alla andra religioner också har en del i julfirandet gör mig ännu mer frustrerad på detta meningslösa julfirandet.
Visst får folk tro på vad de vill och sådant men jag kan också säga att det är svårt för mig att kunna ta den personen på allvar när den personen tror att vi alla föds i synd, att sex är fel, kondomer och abort är fel, att det finns en gud uppe i himlen som säger åt oss genom sina 12 budord eller vad de nu heter att såhär ska man leva. Tycker inte om religioner, önskar att religion inte uppfanns av maktkåta personer....^^
Kan skriva hur mycket som helst om detta ämnet men orkar inte och har inte tid till det för ska åka iväg snart... Bye
Saknar det inte ett endaste, för jag minns hur man kunde bläddra igenom alla kanalerna, alla 20 och där fanns inte ett endaste program värt att kolla på. Fanns där för ovanlighetens skull ett program värt att kolla på så avbröts det hela tiden av denna ständiga reklam som är samma var gång...
Kan inte förstå varför man vill betala för att se på teve, köpa box osv, allting finns ju att se på nätet, det är bara till att koppla en dator till tv så funkar det utmärkt... Man kan få bättre bildkvalité till och med, mycket bättre faktiskt ^^
Hatar dock att youtube videorna och alla andra kanaler på nätet har reklam nu med så man kommer inte undan från reklamen på något sätt alls, ibland kan man om man har tur skippa reklamen efter några sekunder men det är inte alltid det alternativet kommer upp...
Hatar reklam, hatar mest av allt reklam med jultema, det är fruktansvärt plågsamt att se på och lyssna på, man dör lite varje gång man hör en parodi på en julsång med ett varunamn i sig istället för någon annan skitig refräng...
Jag är faktiskt väldigt trött på julen, ser ingen mening till att fira de. Det är precis som valentine's day, det är en dag som får alla att känna pressen av att köpa dyra meningslösa saker till någon och de som inte har någon speciell i sitt liv känner sig ännu mer utanför och ensam än vanligt för den har ingen att ge något meningslöst till och det är ingen som vill ge den något tillbaks.
Julen är en meningslös helg, företagen och varuhusen tjänar miljoner på människors besatthet av att köpa julklapp till alla de sagt hej till detta året och till alla släktingar som de bara träffar en gång per år för att utbyta julklappar, i min mening så är det så löjligt och påtvingat.
Varför gör man såhär? Är det bara för att traditionen är sådan?
Varför ska man bara ge något till dem man tycker om under en dag på alla 365 dagar som det finns på ett år, det går väl bra att köpa något fint till någon vilken dag som helst?
Varför just denna dagen i december?
Sen att kristendomen och alla andra religioner också har en del i julfirandet gör mig ännu mer frustrerad på detta meningslösa julfirandet.
Visst får folk tro på vad de vill och sådant men jag kan också säga att det är svårt för mig att kunna ta den personen på allvar när den personen tror att vi alla föds i synd, att sex är fel, kondomer och abort är fel, att det finns en gud uppe i himlen som säger åt oss genom sina 12 budord eller vad de nu heter att såhär ska man leva. Tycker inte om religioner, önskar att religion inte uppfanns av maktkåta personer....^^
Kan skriva hur mycket som helst om detta ämnet men orkar inte och har inte tid till det för ska åka iväg snart... Bye
War
Har nyss vaknat från en konstig dröm om krig på Öland och vi höll på att förlora stort...
Idag ska vi på kvällen iväg och träffa lite folk och jag känner redan att jag är orolig för hur det ska gå, jag är orolig för att jag kommer bli tyst som vanligt och inte kunna förmå mig själv till att säga något för det finns en mental spärr i min hals som gör det omöjligt för mig att släppa ut något ljud.
Aja får se hur det går, hoppas det inte blir katastrofalt. Blygheten ska gå att övervinna om man nu så gärna vill, man får väl bara ha lite tålamod och inte ge vika så som jag gör.
Men tills dess så har jag ingen aning riktigt vad jag ska göra, jag antar att jag kommer spela för att få tiden att gå, kanske bära in ved om det nu behövs och sådant.
Kanske kolla på någon anime?
Har haft lust till att börja se ONE PIECE animen eftersom jag läst största delen av mangan men det är lite svårt att komma igång, vet inte varför men det blir aldrig av att man börjar. Men det vore kul och ha något att se var dag så tiden går fortare...
Idag ska vi på kvällen iväg och träffa lite folk och jag känner redan att jag är orolig för hur det ska gå, jag är orolig för att jag kommer bli tyst som vanligt och inte kunna förmå mig själv till att säga något för det finns en mental spärr i min hals som gör det omöjligt för mig att släppa ut något ljud.
Aja får se hur det går, hoppas det inte blir katastrofalt. Blygheten ska gå att övervinna om man nu så gärna vill, man får väl bara ha lite tålamod och inte ge vika så som jag gör.
Men tills dess så har jag ingen aning riktigt vad jag ska göra, jag antar att jag kommer spela för att få tiden att gå, kanske bära in ved om det nu behövs och sådant.
Kanske kolla på någon anime?
Har haft lust till att börja se ONE PIECE animen eftersom jag läst största delen av mangan men det är lite svårt att komma igång, vet inte varför men det blir aldrig av att man börjar. Men det vore kul och ha något att se var dag så tiden går fortare...
fredag 9 december 2011
It´s expensive to die
Sitter med blött hår och i min Hello Kitty -morgonrock, nybadad och alldeles för avslappnad för att kunna tänka på någonting vettigt.
Dricker pepsi ur sugrör och funderar...
Fick nyss reda på tal om ingenting att det kostar 5.000 kr för att sätta in en dödsannons, har en vän som nyligen mist en släkting så därför har det kommit på tal. Det går inte att bearbeta i mitt huvud hur man kan begära så mycket pengar för en dödsannons, det är ju bara en dödsannons, det är något som varar och syns i en dag och sedan försvinner det, det känns inte rätt.
Jag menar, hur mycket kostar det inte att bara bli av med kroppen, begravning, kista, kremering och allt.
Också har de mage att ta 5000 kr för en dödsannons, finns det ingen empati längre?
Är alla bara ute efter att tjäna på andras missnöje? Man tycker nästan att om man har arbetat i detta landet under mer än halva sitt liv så borde man kanske få begravas gratis, få en standard begravning gratis?
Är det sedan tänkt som så att innan man dör att man ska skapa ett sparkonto för begravningsartiklar så att man kan betala för att få sin kropp kremerad och begravd?
Ta pengar från den som redan är död...
Tänk så är man inte rik och kan inte betala för sin begravning?
Jag ska bara för sakens skull ta reda på hur mycket det kostar att kremeras, begravas, kista, runa, begravningsplats osv, vad allt kostar när man ska begrava någon.
Vet att det säkert kommer leda till att jag blir hemskt arg på människors girighet men jag vill veta trots allt.
Man kanske kan komma på något annat sätt att få sin kropp borttagen
Detta är vad jag hittar priser på:
Den billigaste kistan jag kan hitta kostar 4.400kr annars finns där kistor upp till 25.000kr. Den billigaste kistan är bara en trälåda utan "inredning", dvs inget tyg eller någongting bara en tom trälåda...
Den billigaste urnan kostar 575kr och den dyraste 3.100kr
Gravsättning 4800kr och sedan skötsel på det...
Hittar inga priser på kremering och sedan är det väl upp till var och en vad för typ av begravingsplats man ska ha och sådant, ceremoni osv.
Links
http://www.begravningar.se/Fraga.asp < = check this one out....
http://www.nybropastorat.se/kyrkogardar/
http://www.fonusnet.se/Default.aspx?Cat=28
Antar att det finns skillnader för olika kommuner och städer men det billigaste du kan komma undan med här nere i Nybro är ca 10.000kr. Men då är inte allt inräknat, bara det som står på listan ovan..
Det är fan inte billigt att dö XO
Nåja det är väl tur att man är död då så slipper man ha hand om allting ^^ i guess
Dricker pepsi ur sugrör och funderar...
Fick nyss reda på tal om ingenting att det kostar 5.000 kr för att sätta in en dödsannons, har en vän som nyligen mist en släkting så därför har det kommit på tal. Det går inte att bearbeta i mitt huvud hur man kan begära så mycket pengar för en dödsannons, det är ju bara en dödsannons, det är något som varar och syns i en dag och sedan försvinner det, det känns inte rätt.
Jag menar, hur mycket kostar det inte att bara bli av med kroppen, begravning, kista, kremering och allt.
Också har de mage att ta 5000 kr för en dödsannons, finns det ingen empati längre?
Är alla bara ute efter att tjäna på andras missnöje? Man tycker nästan att om man har arbetat i detta landet under mer än halva sitt liv så borde man kanske få begravas gratis, få en standard begravning gratis?
Är det sedan tänkt som så att innan man dör att man ska skapa ett sparkonto för begravningsartiklar så att man kan betala för att få sin kropp kremerad och begravd?
Ta pengar från den som redan är död...
Tänk så är man inte rik och kan inte betala för sin begravning?
Jag ska bara för sakens skull ta reda på hur mycket det kostar att kremeras, begravas, kista, runa, begravningsplats osv, vad allt kostar när man ska begrava någon.
Vet att det säkert kommer leda till att jag blir hemskt arg på människors girighet men jag vill veta trots allt.
Man kanske kan komma på något annat sätt att få sin kropp borttagen
Detta är vad jag hittar priser på:
Den billigaste kistan jag kan hitta kostar 4.400kr annars finns där kistor upp till 25.000kr. Den billigaste kistan är bara en trälåda utan "inredning", dvs inget tyg eller någongting bara en tom trälåda...
Den billigaste urnan kostar 575kr och den dyraste 3.100kr
Gravsättning 4800kr och sedan skötsel på det...
Hittar inga priser på kremering och sedan är det väl upp till var och en vad för typ av begravingsplats man ska ha och sådant, ceremoni osv.
Links
http://www.begravningar.se/Fraga.asp < = check this one out....
http://www.nybropastorat.se/kyrkogardar/
http://www.fonusnet.se/Default.aspx?Cat=28
Antar att det finns skillnader för olika kommuner och städer men det billigaste du kan komma undan med här nere i Nybro är ca 10.000kr. Men då är inte allt inräknat, bara det som står på listan ovan..
Det är fan inte billigt att dö XO
Nåja det är väl tur att man är död då så slipper man ha hand om allting ^^ i guess
torsdag 8 december 2011
Hit them with a rock
Nyss vaknat, sitter och funderar på hur man på snabbast sätt dödar de tre knä hundar, utan att väcka någon annan, som står maniskt och skäller och har gjort det nu i en kvart eller mer. Nej men jag funderar väl inte på det direkt, funderar på vad man ska göra idag snarare. Det jag vet redan nu är att vi ska åka iväg till Nybro för att hämta ett paket till pojkvännen som innehåller:
Star Wars: The old republic collectors edition!
Kommer tycka att det är minst lika spännande och kul som det är för pojkvännen när han öppnar paketet så man kan pilla och vända och vrida på allt man får med i den stora boxen.
Vi båda kommer tack o lov få spela den 13:e eftersom vi pre-orded, eller ja, min pojkvän har gett mig spelet i födelsedagspresent så jag också kan få spela när han börjar. Vilket är jätte snällt och jag kommer som det ser ut nu få låna min pojkväns laptop när jag ska spela för min laptop har inte kommit ännu och jag har inte råd att köpa en ny dator och den gamla datorn som jag annars brukar spela på klarar inte av spelet, för lite ram-minne...
Jag satt och tänkte igår på om jag bara kunde köpa en halv billig dator och köpa ett större ram-minne till den så skulle det funka att spela på men inte ens det har jag råd med. De pengar som man har undanstoppade hitintills är till för framtiden när det krisar sig och till sommarens äventyr och kan inte användas till annat. Är rädd för att jag inte kommer kunna åka någonstans denna sommaren men får se vad som händer, det lär bli svårt att spara in pengar när man redan lever på så lite.
Tur man inte har en hyra som måste betalas för då hade jag inte klarat det. Hade jag inte bott hemma hos pojkvännen så hade jag varit hemlös vid detta laget.... :(
Har funderat på om jag ska sälja lite saker, har två jackor som inte är använda och som jag aldrig kommer använda och har smycken som jag inte tycker om och som jag heller ej kommer någonsin använda. Men frågan är hur mycket man kan få för sådana saker idag... Jag önskar på många vis att jag hade något av värde som jag kan sälja och få pengar för, jag önskar med andra ord att jag hade pengar...
Kommer på något sätt alltid in på önsketänkande och man blir ständigt påmind om hur orättvist livet är och hur hemskt hårt det kan vara ibland. Varför måste det vara så orättvist, varför måste pengar betyda allt?
Ibland känns det som om människan i sig inte har något värde längre, allt som betyder något är pengar, dra vinst, mer pengar och ännu lite till... Människans rättigheter hamnar nästan i glömska...
Varför måste det bli så?
Star Wars: The old republic collectors edition!
Kommer tycka att det är minst lika spännande och kul som det är för pojkvännen när han öppnar paketet så man kan pilla och vända och vrida på allt man får med i den stora boxen.
Vi båda kommer tack o lov få spela den 13:e eftersom vi pre-orded, eller ja, min pojkvän har gett mig spelet i födelsedagspresent så jag också kan få spela när han börjar. Vilket är jätte snällt och jag kommer som det ser ut nu få låna min pojkväns laptop när jag ska spela för min laptop har inte kommit ännu och jag har inte råd att köpa en ny dator och den gamla datorn som jag annars brukar spela på klarar inte av spelet, för lite ram-minne...
Jag satt och tänkte igår på om jag bara kunde köpa en halv billig dator och köpa ett större ram-minne till den så skulle det funka att spela på men inte ens det har jag råd med. De pengar som man har undanstoppade hitintills är till för framtiden när det krisar sig och till sommarens äventyr och kan inte användas till annat. Är rädd för att jag inte kommer kunna åka någonstans denna sommaren men får se vad som händer, det lär bli svårt att spara in pengar när man redan lever på så lite.
Tur man inte har en hyra som måste betalas för då hade jag inte klarat det. Hade jag inte bott hemma hos pojkvännen så hade jag varit hemlös vid detta laget.... :(
Har funderat på om jag ska sälja lite saker, har två jackor som inte är använda och som jag aldrig kommer använda och har smycken som jag inte tycker om och som jag heller ej kommer någonsin använda. Men frågan är hur mycket man kan få för sådana saker idag... Jag önskar på många vis att jag hade något av värde som jag kan sälja och få pengar för, jag önskar med andra ord att jag hade pengar...
Kommer på något sätt alltid in på önsketänkande och man blir ständigt påmind om hur orättvist livet är och hur hemskt hårt det kan vara ibland. Varför måste det vara så orättvist, varför måste pengar betyda allt?
Ibland känns det som om människan i sig inte har något värde längre, allt som betyder något är pengar, dra vinst, mer pengar och ännu lite till... Människans rättigheter hamnar nästan i glömska...
Varför måste det bli så?
Looking forward to....
Idag har vi för ovanlighetens skull inte åkt till Kalmar, har bara stannat hemma idag och tagit det relativt lugnt. Har hämtat in ved och har tvättat hela dagen, har diskat och sedan har jag och pojkvännen lagat mat och somnat till family guy. Tror det kommer kanske bli svårt att somna sedan, speciellt nu när jag dricker redbull ^^ men jag orkar inte riktigt bry mig om det. Behöver inte bygga upp oro för det med tänker jag...
Det har varit ganska lugnt i mina tankegångar idag, har lugnat ner mig lite efter allt som har hänt men det finns fortfarande frågetecken som måste redas ut. Men jag känner mig lite starkare än innan och det har varit lättare att sluta överanalysera allting när man haft händerna fulla med annat.
Är ganska glad för att året är snart slut, att julen är över snart och att våren kommer snart. Det finns en hel del att se framemot till nästa år, nya filmer och nya serier eller fortsättningar på serier som man älskar att kolla på.
Som jag nämnde, det finns en hel del att se fram emot, något att bita fast vid som man kan glädjas åt när saker och ting går snett...
Är det något som är intressant så kan man alltid kolla upp det på IMDB, en underbart bra sida ^^
Det har varit ganska lugnt i mina tankegångar idag, har lugnat ner mig lite efter allt som har hänt men det finns fortfarande frågetecken som måste redas ut. Men jag känner mig lite starkare än innan och det har varit lättare att sluta överanalysera allting när man haft händerna fulla med annat.
Är ganska glad för att året är snart slut, att julen är över snart och att våren kommer snart. Det finns en hel del att se framemot till nästa år, nya filmer och nya serier eller fortsättningar på serier som man älskar att kolla på.
1. Game of thrones fortsätter i april, säsong 2
2. Spartacus- vengeance, säsong 3
2. Spartacus- vengeance, säsong 3
3. Puss in bots- 3 februari
4. The Hobbit: An unexpected Journey, december
4. The Hobbit: An unexpected Journey, december
5. Dark Shadows, Johnny Deep och Tim burton, kommer ut i maj
6. UNDERWORLD: AWAKENING, mars
7. Snow White and the Huntsman, juni
8. John Carter, mars
9. The Avengers, april
10. Battleship, april
11. THE DARK KNIGHT RISES, juli
12. Brave, augusti
13. The rum diary, januari
14. The woman in black, mars
7. Snow White and the Huntsman, juni
8. John Carter, mars
9. The Avengers, april
10. Battleship, april
11. THE DARK KNIGHT RISES, juli
12. Brave, augusti
13. The rum diary, januari
14. The woman in black, mars
15. The darkest hour, januari
Är det något som är intressant så kan man alltid kolla upp det på IMDB, en underbart bra sida ^^
onsdag 7 december 2011
Sleepy
Är trött och känner mig jämt lite smått illa, känner mig obehagligt till mods och vet inte riktigt vad jag ska göra av mig själv. Har sovit konstigt de senaste dagarna nu och har inte mått så jätte bra.
Det känns mer eller mindre tungt att vara vaken, har inget bra att sysselsätta mig med så jag sitter mest och gör ingenting, spelar league of legends och bara går runt i hemmet och små pillar ungefär.
Idag vakna jag tidigt men somnade om och vakna igen efter 12, fick hjälp med att färga håret av pojkvännen så nu slipper man ful utväxt och tog samtidigt ett väl behövt bad. Åkte sedan iväg ut till Nybro för att handla, få bilen tvättad och få vinterdäck på bilen, sedan handlat lite mera, cafe latte så jag har i 6 dagar nu.
Kom hem, åt tacos, somna nästan medan vi kolla på tisdags nyheterna och sitter nu här.
Fortfarande zombie i hjärnan och har ingen lust till att göra någonting, kämpar för att motivera mig själv till att hålla mig vaken men det är svårt. Den enda anledningen till att jag håller mig vaken just nu är för att jag inte vill vakna tidigt imorgon på morgonen så måste försöka hålla mig vaken tills efter 23 så jag har en liten chans till att kunna sova till kanske 7...
Imorgon ska vi åka in till Kalmar, göra det vi alltid gör, kolla efter magic the gathering kort, köpa mat, äta mat, gå in på pressbyrån och klaga inne hos Media market. Sedan gå till spelhallen och sitta där några timmar och sen åka hem med en najs lyxshake från Max i famnen att dricka under bilfärden hem...
^_^
Det känns mer eller mindre tungt att vara vaken, har inget bra att sysselsätta mig med så jag sitter mest och gör ingenting, spelar league of legends och bara går runt i hemmet och små pillar ungefär.
Idag vakna jag tidigt men somnade om och vakna igen efter 12, fick hjälp med att färga håret av pojkvännen så nu slipper man ful utväxt och tog samtidigt ett väl behövt bad. Åkte sedan iväg ut till Nybro för att handla, få bilen tvättad och få vinterdäck på bilen, sedan handlat lite mera, cafe latte så jag har i 6 dagar nu.
Kom hem, åt tacos, somna nästan medan vi kolla på tisdags nyheterna och sitter nu här.
Fortfarande zombie i hjärnan och har ingen lust till att göra någonting, kämpar för att motivera mig själv till att hålla mig vaken men det är svårt. Den enda anledningen till att jag håller mig vaken just nu är för att jag inte vill vakna tidigt imorgon på morgonen så måste försöka hålla mig vaken tills efter 23 så jag har en liten chans till att kunna sova till kanske 7...
Imorgon ska vi åka in till Kalmar, göra det vi alltid gör, kolla efter magic the gathering kort, köpa mat, äta mat, gå in på pressbyrån och klaga inne hos Media market. Sedan gå till spelhallen och sitta där några timmar och sen åka hem med en najs lyxshake från Max i famnen att dricka under bilfärden hem...
^_^
tisdag 6 december 2011
It´s done
Vaknade lika tidigt som vanligt men för ovanlighetens skull så var det en skillnad när jag kom upp, det låg ett tunt täcke av snö på allt utanför fönstret, inget jag direkt glädjas åt. Men det skulle väl komma förr eller senare.
Det enda som blir mindre kul nu är att hämta in veden som står ute i en bod. Får med andra ord idag se till att bära in extra mycket så det räcker lite längre så man slipper gå ut i snön imorgon kanske om man har tur.
Planer för dagen? Absolut inga alls.
Vet inte vad som kommer hända idag men jag antar att vi kommer stanna inne så mycket vi bara kan, bortsett från när vi ska bära in veden. Ska nog försöka äta lite Tacos idag och kanske tvätta, min tvättkorg är full och mina lådor där kläder ska ligga är tom, så måste snart tvätta.
Annars, jag vet inte om jag ska försöka gå ut med kameran och ta några tidiga vinterbilder, får se vad jag känner för efter vi har gått in med veden, om det är okej väder för att gå ut så att det inte är svinkallt... Tror dock inte att det är många minus ute, bara tillräckligt kallt för att snön ska stanna kvar. AJa får se.
Ska klä på mig mera nu och sedan gå ut och känna på snön...
Det enda som blir mindre kul nu är att hämta in veden som står ute i en bod. Får med andra ord idag se till att bära in extra mycket så det räcker lite längre så man slipper gå ut i snön imorgon kanske om man har tur.
Planer för dagen? Absolut inga alls.
Vet inte vad som kommer hända idag men jag antar att vi kommer stanna inne så mycket vi bara kan, bortsett från när vi ska bära in veden. Ska nog försöka äta lite Tacos idag och kanske tvätta, min tvättkorg är full och mina lådor där kläder ska ligga är tom, så måste snart tvätta.
Annars, jag vet inte om jag ska försöka gå ut med kameran och ta några tidiga vinterbilder, får se vad jag känner för efter vi har gått in med veden, om det är okej väder för att gå ut så att det inte är svinkallt... Tror dock inte att det är många minus ute, bara tillräckligt kallt för att snön ska stanna kvar. AJa får se.
Ska klä på mig mera nu och sedan gå ut och känna på snön...
söndag 4 december 2011
You are the only one
The Cure- The only one
Oväntade saker hände igår och jag somnade av utmattning innan ens Narnia filmen hade börjat.
Har dock inte sovit bra inatt, har vänt och vridit mig och har inte kunnat sluta känna ett stort behov av droger, ett stort behov av att fly långt ifrån allt. Jag vill bara springa iväg, fly från mig själv och mina tankar, jag vill ta till mina favoriter i drogsortimentet och bara glömma bort allt och försvinna in i dimman, för i dimman kan inte mina tankar penetrera och förstöra mig.
Varför ska alltid ens förflutna förfölja en?
Så fort något händer och jag börjar må dåligt kommer mina tankar som jag en gång försökt förträngt tillbaka, tankar om att fly, tankar om att spilla blod, tankar om att göra vad som helst bara jag får slippa tänka för en sekund, tankar om att dö.
Det kommer nog aldrig riktigt försvinna tror jag, jag dras ständigt med otur och tråkigheter, och jag kommer nog alltid tänka vissa tankar när hemska saker händer.
My birthday...
Jag trodde aldrig att någon skulle komma ihåg att jag fyllde år idag så fick en trevlig överraskning när jag vaknade att några hade skrivit grattis på Facebook.
Mitt äckel mot mig själv och mitt nedvärderande sätt att se på mig själv sitter fortfarande kvar i mitt system och jag kan inte bara helt enkelt sluta tänka negativt om mig själv. Jag är inne i samma svälttankar som jag nästan precis lyckats släppa taget om. Jag klandrar mig själv och tänker fula tankar om mig själv och känner mig bokstavligt tjock och dum om jag äter något, jag njuter av den hungerkänsla som jag känner.
Jag känner glädje när jag lyckats hålla mig ifrån mat. Men samtidigt så känns min kropp svag eftersom den inte fått någon näring men jag känner ändå en seger när det blir såhär, när jag mår fysiskt dåligt men samtidigt känner psykisk seger.
It´s a sick and twisted world and you all know it...
Jag har inga födelsedags planer och jag tänker inte låta någon övertala mig till att fira denna dag heller. För mig är det en dag av endast nederlag och förakt mot min existens, det är inte en dag att fira så som många andra kanske känner att de vill göra på sina respektive födelsedagar.
Visst ingen väljer här i världen att bli född men vi väljer sedan vad vi vill göra med dessa liv som vi fått av våra föräldrar, jag väljer oftast att hata min existens och för exakt vilken anledning det är vet jag ibland inte.
Världen känns bara allmänt rutten och jag vet inte vad jag hör hemma i denna ruttna världen.
I ask myself, WHO AM I?
Mitt äckel mot mig själv och mitt nedvärderande sätt att se på mig själv sitter fortfarande kvar i mitt system och jag kan inte bara helt enkelt sluta tänka negativt om mig själv. Jag är inne i samma svälttankar som jag nästan precis lyckats släppa taget om. Jag klandrar mig själv och tänker fula tankar om mig själv och känner mig bokstavligt tjock och dum om jag äter något, jag njuter av den hungerkänsla som jag känner.
Jag känner glädje när jag lyckats hålla mig ifrån mat. Men samtidigt så känns min kropp svag eftersom den inte fått någon näring men jag känner ändå en seger när det blir såhär, när jag mår fysiskt dåligt men samtidigt känner psykisk seger.
It´s a sick and twisted world and you all know it...
Jag har inga födelsedags planer och jag tänker inte låta någon övertala mig till att fira denna dag heller. För mig är det en dag av endast nederlag och förakt mot min existens, det är inte en dag att fira så som många andra kanske känner att de vill göra på sina respektive födelsedagar.
Visst ingen väljer här i världen att bli född men vi väljer sedan vad vi vill göra med dessa liv som vi fått av våra föräldrar, jag väljer oftast att hata min existens och för exakt vilken anledning det är vet jag ibland inte.
Världen känns bara allmänt rutten och jag vet inte vad jag hör hemma i denna ruttna världen.
I ask myself, WHO AM I?
lördag 3 december 2011
Disgust
Det var länge sedan jag satt i cam och nu har jag suttit aktiv i cam i säkert 4 timmar totalt och jag kan inte bli bekväm med hur jag ser ut. Min pojkvän talar om för mig att jag är vacker och att jag är hur smal som helst men jag ser bara raka motsatsen, jag är ful, har ful frisyr om man nu ens kan kalla det för det och jag är inte smal, känner mig nästan gravid tjock :(
Jag känner mig inte ett dugg vacker eller underbar, jag känner mig bara ful och som ett freak i en dålig freakshow som håller på att läggas ner för gott.
Känner ett äckel inom mig som växer större och jag vill fan inte se ut såhär och känna såhär, vissa dagar känner jag mig inte alls tjock, känner mig ganska smal men vissa dagar, dagar som denna, så känns det bara som om jag ser tjock ut och som om jag är världens fulaste. Jag kan inte få mig själv att tro på lögnerna som jag vet man kan ta till hands, säga till sig själv att man duger för den man är och att man är fin som man är, men jag kan inte tro på dessa lögner för i min värld så är de inte sant. I min värld är jag oftast värdelös, deppig, negativ realist, tjock som en gris och lika ful som en gris med skinnet ut och in. Jag har aldrig varit nöjd med mig själv, inte känt något behag i hur jag ser ut och hur jag rör mig.
Det är väl ganska vanligt att man inte är nöjd med vissa kroppsdelar, att man vill ha större bröst eller mindre bröst, att man vill ha en större rumpa eller en mindre rumpa, att man vill ha blåa ögon istället för bruna, att man vill ha rakt hår istället för lockigt, att man vill vara kort istället för lång osv.
Men för mig känns det helt som om jag har hamnat i fel kropp, nästan i fel tidsepok, det finns inget jag är nöjd med, min kropp såg bra ut kanske innan jag blev gravid och nu i efterhand ser den hemsk ut, det finns inte en kroppsdel som inte har blivit påverkad under den tiden som jag var gravid, bortsett från ryggen även om den fick ta lite stryk den med...
Allting är ändrat, inte en enda sak känns som den gjorde innan...
Ibland slåss jag verkligen av dessa äckelkänslor, att jag inte duger till och att jag är hemskt ful och att det är inte möjligt att någon kan vilja ha med mig att göra för jag är så ful...
Och ibland tar det lång tid innan jag kan släppa taget och andas ut
Jag känner mig inte ett dugg vacker eller underbar, jag känner mig bara ful och som ett freak i en dålig freakshow som håller på att läggas ner för gott.
Känner ett äckel inom mig som växer större och jag vill fan inte se ut såhär och känna såhär, vissa dagar känner jag mig inte alls tjock, känner mig ganska smal men vissa dagar, dagar som denna, så känns det bara som om jag ser tjock ut och som om jag är världens fulaste. Jag kan inte få mig själv att tro på lögnerna som jag vet man kan ta till hands, säga till sig själv att man duger för den man är och att man är fin som man är, men jag kan inte tro på dessa lögner för i min värld så är de inte sant. I min värld är jag oftast värdelös, deppig, negativ realist, tjock som en gris och lika ful som en gris med skinnet ut och in. Jag har aldrig varit nöjd med mig själv, inte känt något behag i hur jag ser ut och hur jag rör mig.
Det är väl ganska vanligt att man inte är nöjd med vissa kroppsdelar, att man vill ha större bröst eller mindre bröst, att man vill ha en större rumpa eller en mindre rumpa, att man vill ha blåa ögon istället för bruna, att man vill ha rakt hår istället för lockigt, att man vill vara kort istället för lång osv.
Men för mig känns det helt som om jag har hamnat i fel kropp, nästan i fel tidsepok, det finns inget jag är nöjd med, min kropp såg bra ut kanske innan jag blev gravid och nu i efterhand ser den hemsk ut, det finns inte en kroppsdel som inte har blivit påverkad under den tiden som jag var gravid, bortsett från ryggen även om den fick ta lite stryk den med...
Allting är ändrat, inte en enda sak känns som den gjorde innan...
Ibland slåss jag verkligen av dessa äckelkänslor, att jag inte duger till och att jag är hemskt ful och att det är inte möjligt att någon kan vilja ha med mig att göra för jag är så ful...
Och ibland tar det lång tid innan jag kan släppa taget och andas ut
Empty
Känner mig på taskigt humör, vaknade tidigt som vanligt med världens minst roliga huvudvärk.
Nu har dock huvudvärken gått över men jag känner mig fortfarande illa till mods, vet inte riktigt vad jag ska göra med min tid och jag har ingen större lust till att hålla mig vaken...
Nu har dock huvudvärken gått över men jag känner mig fortfarande illa till mods, vet inte riktigt vad jag ska göra med min tid och jag har ingen större lust till att hålla mig vaken...
fredag 2 december 2011
Puff and it´s a new day
Ny dag igen, fredag, planerat in att vi ska åka och handla och posta brev idag annars finns det i stort sett inget på schemat, förutom att vi ska äta kyckling och goda sourcream kryddade potatis med café la paris sås ikväll, något vi pratat om ett tag nu.
Igår när vi var ute på utflykt till Kalmar hände en del fast ändå inte. Inne på media market stod det stilla som vanligt, hon som vi har pratat med mest angående min laptop och som någon sa förra gången när vi var där skulle vara där denna gången var inte där, hon kommer inte tillbaks förrän om 3 veckor eller något i den stilen.
Så de ljög för mig helt enkelt, vad förvånad jag inte blir...
Han vi denna gången fick prata med kunde jag knappt urskilja vad han sa, han sa någonting om att deras senaste status från verkstaden är att den är skickad men det har det stått i 3 veckor nu och jag har än inte fått den tillbaks, men det konstiga i det hela är att man kan inte ens spåra min laptop inom det företag som skickar den, så det är egentligen och förmodligen är inte ens det sant att den är skickad, ser inget bevis på det.
Närsta vecka kommer jag förmodligen bli väldigt arg och börja skrika på dem, var väldigt nära på att göra det denna gången men insåg att det är inte någon mening att skrika och skälla ut någon som man inte pratat med tidigare och som inte vet vilket jävla helvete detta har varit. nä jag ska vänta tills man ser någon som man träffat de första gångerna och sedan skälla ut dem för att de gör så dåligt jobb.
Det är aldrig någon som vill ta ansvar för något utan bara går bakom disken och gömmer sig och sedan kommer fram och mumlar något otydligt och sedan hejdå... De två senaste gångerna har jag blivit behandlad så, stått och väntat på att få prata med en vid serviceintagningen medan han han gömt sig i deras kontor*.
Trött och frustrerad är jag på detta :(
Det enda som var bra med våran Kalmar resa igår var att vi fick handlat Magic the gathering kort, jag fick dock bara bra kort i fel färg, och att Utopi tidningen var ute äntligen men inte fan var där någon serie i den från Lina Neidestam :/
Hela anledningen till att jag köper den tidningen mer eller mindre, dock fanns där en lång intervju med henne Alltid något...
Nej nu ska jag sluta skriva och spela lite Witcher XD
Igår när vi var ute på utflykt till Kalmar hände en del fast ändå inte. Inne på media market stod det stilla som vanligt, hon som vi har pratat med mest angående min laptop och som någon sa förra gången när vi var där skulle vara där denna gången var inte där, hon kommer inte tillbaks förrän om 3 veckor eller något i den stilen.
Så de ljög för mig helt enkelt, vad förvånad jag inte blir...
Han vi denna gången fick prata med kunde jag knappt urskilja vad han sa, han sa någonting om att deras senaste status från verkstaden är att den är skickad men det har det stått i 3 veckor nu och jag har än inte fått den tillbaks, men det konstiga i det hela är att man kan inte ens spåra min laptop inom det företag som skickar den, så det är egentligen och förmodligen är inte ens det sant att den är skickad, ser inget bevis på det.
Närsta vecka kommer jag förmodligen bli väldigt arg och börja skrika på dem, var väldigt nära på att göra det denna gången men insåg att det är inte någon mening att skrika och skälla ut någon som man inte pratat med tidigare och som inte vet vilket jävla helvete detta har varit. nä jag ska vänta tills man ser någon som man träffat de första gångerna och sedan skälla ut dem för att de gör så dåligt jobb.
Det är aldrig någon som vill ta ansvar för något utan bara går bakom disken och gömmer sig och sedan kommer fram och mumlar något otydligt och sedan hejdå... De två senaste gångerna har jag blivit behandlad så, stått och väntat på att få prata med en vid serviceintagningen medan han han gömt sig i deras kontor*.
Trött och frustrerad är jag på detta :(
Det enda som var bra med våran Kalmar resa igår var att vi fick handlat Magic the gathering kort, jag fick dock bara bra kort i fel färg, och att Utopi tidningen var ute äntligen men inte fan var där någon serie i den från Lina Neidestam :/
Hela anledningen till att jag köper den tidningen mer eller mindre, dock fanns där en lång intervju med henne Alltid något...
Nej nu ska jag sluta skriva och spela lite Witcher XD
torsdag 1 december 2011
I wish i was never born
Har kommit på en sak, jag fyller år snart... Hoppas det bara inte blir en sådan typisk dag då man mår skit för absolut ingen anledning, man bara känner obehag och ångest och man vet inte vad man ska göra med sig själv för att må bättre.
En sak som jag har märkt är att jag lyckas alltid må väldigt dåligt under min födelsedag, jag lyckas alltid få mig själv att må så dåligt att jag vill i slutändan ta livet av mig eller göra allt för att slippa känna. Vet inte direkt varför det blir sådär, det känns på något vis som om man tänker mer på sin existens den dagen man började leva, på sin födelsedag. Man spelar upp sitt liv i en mini frekvens, allt som har hänt och alla minnen som man har, dåliga som bra, för det mesta dåliga. Man tänker på livets mening, varför just jag, vad vill jag göra i mitt liv, vill jag leva?
Och ibland sitter man där med dessa tankarna och har själv inget trovärdigt svar som man kan trösta sig med, kanske är jag oförmögen till att uppskatta livet? Allt som det innehåller, för det går inte att undgå att jag har det bra även om det finns små problem som tynger ner mig ibland och sätter min panna i djupa veck... Det finns bra saker i livet men är jag för rädd för att våga uppskatta dem för jag är rädd att de sviker mig eller försvinner eller att något hemskt händer med dem jag älskar?
I vilket fall som, idag ska jag och pojkvännen dra oss mot Kalmar, vi ska äta, kolla efter magic the gathering kort, tidningar på pressbyrån, klaga och tjata på dem på MediaMarket och till sist så ska vi till Calmar Spel Sällskapet, CSS. Under tiden min pojkvän spelar brukar jag gå till Maxi och handla och sedan sätta mig i något hörn i spelhallen och läsa något, gömma mig från alla som finns där ^_^
Är bra på att inte synas i stora folksamlingar.
Gillar inte att vara bland många, är rädd för att säga något och att alla ska tycka jag är knäpp eller något, låter förmodligen barnsligt. Men jag har upptäckt att jag bryr mig alldeles för mycket om vad andra tycker om mig, vilket gör det nästan omöjligt att våga ta plats och våga säga något för jag känner mig mindre värd och ivägen. Jag har än inte vågat börja prata med någon på spelsällskapet för jag känner så inför att säga något.
Tills dess innan vi åker hemifrån så har jag ingen aning vad jag ska sysselsätta mig själv med, känns omöjligt och löjligt tråkigt att ens försöka... Någon som har något tips?
En sak som jag har märkt är att jag lyckas alltid må väldigt dåligt under min födelsedag, jag lyckas alltid få mig själv att må så dåligt att jag vill i slutändan ta livet av mig eller göra allt för att slippa känna. Vet inte direkt varför det blir sådär, det känns på något vis som om man tänker mer på sin existens den dagen man började leva, på sin födelsedag. Man spelar upp sitt liv i en mini frekvens, allt som har hänt och alla minnen som man har, dåliga som bra, för det mesta dåliga. Man tänker på livets mening, varför just jag, vad vill jag göra i mitt liv, vill jag leva?
Och ibland sitter man där med dessa tankarna och har själv inget trovärdigt svar som man kan trösta sig med, kanske är jag oförmögen till att uppskatta livet? Allt som det innehåller, för det går inte att undgå att jag har det bra även om det finns små problem som tynger ner mig ibland och sätter min panna i djupa veck... Det finns bra saker i livet men är jag för rädd för att våga uppskatta dem för jag är rädd att de sviker mig eller försvinner eller att något hemskt händer med dem jag älskar?
I vilket fall som, idag ska jag och pojkvännen dra oss mot Kalmar, vi ska äta, kolla efter magic the gathering kort, tidningar på pressbyrån, klaga och tjata på dem på MediaMarket och till sist så ska vi till Calmar Spel Sällskapet, CSS. Under tiden min pojkvän spelar brukar jag gå till Maxi och handla och sedan sätta mig i något hörn i spelhallen och läsa något, gömma mig från alla som finns där ^_^
Är bra på att inte synas i stora folksamlingar.
Gillar inte att vara bland många, är rädd för att säga något och att alla ska tycka jag är knäpp eller något, låter förmodligen barnsligt. Men jag har upptäckt att jag bryr mig alldeles för mycket om vad andra tycker om mig, vilket gör det nästan omöjligt att våga ta plats och våga säga något för jag känner mig mindre värd och ivägen. Jag har än inte vågat börja prata med någon på spelsällskapet för jag känner så inför att säga något.
Tills dess innan vi åker hemifrån så har jag ingen aning vad jag ska sysselsätta mig själv med, känns omöjligt och löjligt tråkigt att ens försöka... Någon som har något tips?
onsdag 30 november 2011
Once again
Jag har gått och klurat på vilka ämnen jag ska välja nu när jag ska skriva in mig på skolan. Jag har bestämt mig för fyra nu men jag behöver en till 100p om jag ska kunna ansöka. Det är svårt att komma på det sista, vet inte varför det sista är så svårt att bestämma sig för men på något vis så känns det svårare.
Kom under tiden jag satt och funderade på att jag måste ha betygen från gymnasiet påskrivna innan jag kan skicka in inskrivningen, vilket är något som jag fortfarande jobbar på indirekt. Väntar på ett brev som ska komma hem från skolan i Täby och väntar på att jag ska ha lyckats övertala skolan i Malmö att skicka betygen hem till mig istället för att jag ska behöva åka ända ner till Malmö för att få dem påskrivna.
Annars så går dagarna, vet inte till vilket ändamål men tiden går och imorgon är det tid igen för att besöka Media market som nu nästan har blivit en vana. Nu har det återigen gått en vecka och jag har än inte fått något besked om framgång med min laptop som verkar för tillfället vara på någon verkstad och som ingen är villig att ge tillbaks till mig... Jag åker dit imorgon med kunskapen om att jag inte kommer få min laptop med mig hem men jag åker dit för att jag vill fan inte ge mig, jag vill vara ett jobbigt moment var vecka som kommer och stör och snart börjar mitt snälla mottagande av absolut ingen info eller hjälp ta slut. Vet inte hur länge till jag orkar vara "snäll" och samarbetsvillig men snart känner jag på mig att jag kommer inte kunna hålla mina tankar för mig själv, snart får någon oskyldig en ordentlig utskällning och dåligt bemötande... Vet inte om det kommer hända imorgon men någon längre tid kommer jag inte orka stå ut med denna dåliga servicen.
Jag vet inte hur lång tid det har gått nu som denna processen har varit igång, men jag skulle gissa på att det närmar sig 3 månader... Tre månader utan en ordentlig dator, tre månader av felbedömningar och misstag, jag är fan en missnöjd jävla kund....
Jag saknar faktiskt att ha en dator, men jag saknar dock inte den som jag skickat in på lagning för den är inte bra alls, byggd för att gå sönder mer eller mindre. Jag ångrar faktiskt mitt köp, ångrar att jag inte köpte en stationär dator. :/
Aja, ska inte fokusera på det. Vet inte vad jag ska fokusera på men får se vad jag ska hitta på nu
Kom under tiden jag satt och funderade på att jag måste ha betygen från gymnasiet påskrivna innan jag kan skicka in inskrivningen, vilket är något som jag fortfarande jobbar på indirekt. Väntar på ett brev som ska komma hem från skolan i Täby och väntar på att jag ska ha lyckats övertala skolan i Malmö att skicka betygen hem till mig istället för att jag ska behöva åka ända ner till Malmö för att få dem påskrivna.
Annars så går dagarna, vet inte till vilket ändamål men tiden går och imorgon är det tid igen för att besöka Media market som nu nästan har blivit en vana. Nu har det återigen gått en vecka och jag har än inte fått något besked om framgång med min laptop som verkar för tillfället vara på någon verkstad och som ingen är villig att ge tillbaks till mig... Jag åker dit imorgon med kunskapen om att jag inte kommer få min laptop med mig hem men jag åker dit för att jag vill fan inte ge mig, jag vill vara ett jobbigt moment var vecka som kommer och stör och snart börjar mitt snälla mottagande av absolut ingen info eller hjälp ta slut. Vet inte hur länge till jag orkar vara "snäll" och samarbetsvillig men snart känner jag på mig att jag kommer inte kunna hålla mina tankar för mig själv, snart får någon oskyldig en ordentlig utskällning och dåligt bemötande... Vet inte om det kommer hända imorgon men någon längre tid kommer jag inte orka stå ut med denna dåliga servicen.
Jag vet inte hur lång tid det har gått nu som denna processen har varit igång, men jag skulle gissa på att det närmar sig 3 månader... Tre månader utan en ordentlig dator, tre månader av felbedömningar och misstag, jag är fan en missnöjd jävla kund....
Jag saknar faktiskt att ha en dator, men jag saknar dock inte den som jag skickat in på lagning för den är inte bra alls, byggd för att gå sönder mer eller mindre. Jag ångrar faktiskt mitt köp, ångrar att jag inte köpte en stationär dator. :/
Aja, ska inte fokusera på det. Vet inte vad jag ska fokusera på men får se vad jag ska hitta på nu
måndag 28 november 2011
Hard times
Jag har nyss vaknat och är fortfarande ganska trött, har märkt att jag har för vana nu att vakna väldigt tidigt även om jag går och lägger mig efter midnatt...
Det är mycket som har hänt sedan jag skrev något här sist.
Anledningen till att det har varit ett uppehåll med skrivandet är för att det som har hänt har varit omfattande för mig och väldigt jobbigt för mig, många saker på en gång, jag har inte ens kunnat sova utan att problemen följer med mig i drömmarna.
I lördags var det nu 1 år sedan jag födde ett oönskat barn till denna världen, kan säga att det kändes konstigt. Det blev många flashbacks under dagen och dagen tycktes aldrig vilja ta slut...
I torsdags var jag iväg på ett möte med personligt ombud igen, jag bestämde mig för att plugga är det jag ska göra så vi ringde till Nybro komvux och bestämde möte med studievägledaren.( Och idag ska jag träffa honom halv två...)
Vi försökte även ta reda på mina gymnasiebetyg som jag behöver ha med mig idag på mötet men vi hade inte någon större tur med det, men vi maila dem på skolorna och redan samma dag svarade en av två skolor mig tillbaks och jag fick ett betyg. Men fick reda på av personligt ombud att det måste vara påskrivet, vilket detta inte var men de på skolan sa att de skulle skicka det till mig nu denna veckan...
Får se om jag kan ha någon nytta av ett opåskrivet betyg när jag har med mig det idag på mötet, man kan se det som att vi har iaf fått reda på vilka ämnen som jag läst och vad för betyg osv. Får se vad som händer helt enkelt.
I torsdags var vi även och besökte Media market om min laptop igen, det verkade som om mitt problem hade bara legat på en hylla en vecka sedan vi var där sist och ingen hade rört det så det hade inte blivit något framsteg... och han vi pratade med denna gången sa mer eller mindre att de på Acer förmodligen håller på den eftersom jag inte ska ha rätten att kräva någonting av dem om de ger mig min laptop nu, förstod inte vad han mena men han sa det väldigt fult, typ lix ah de lämnar nog tillbaks den när de vill eller om de vill....
Fick ingen försäkran om att något skulle hända till denna veckan men ska ändå åka förbi där när vi ändå är i Kalmar. Förhoppningsvis så har hon som vi haft innan där igen och då kanske det kan bli lite bättre.
X_X
Jag vet inte om andra uppfattar detta som jätte jobbigt men för mig känns det som ett slag under bältet.
och det känns nästan som om jag kastar mig in i saker som jag inte har någon aning om, spec nu med det här att plugga, jag vet ärligt talat inte hur det ska gå eller hur det ska gå ihop ekonomiskt... Och på sommaren har jag ingen aning, antar att det blir inget Stockholm för mig iaf eller någon medeltidsveckan heller.
Den ersättning som man får från csn täcker knappt vad man behöver för att överleva, jag undrar hur det är tänkt att man ska klara sig på denna ersättningen om man bor i en lägenhet som ska betalas var månad. :(
Det är nog inte genomtänkt...
Mina tankar kring mötet är blandade, jag är nervös men samtidigt nyfiken... jag oroar mig redan inför skolstarten om vi kommer så långt på mötet idag, jag oroar mig för hur jag ska ta mig dit och tillbaks och hur jag ska kunna överleva på så lite pengar i månaden med en fast kostnad av busskort, 420kr i månaden...
jag vet int hur det ska gå...
Det är mycket som har hänt sedan jag skrev något här sist.
Anledningen till att det har varit ett uppehåll med skrivandet är för att det som har hänt har varit omfattande för mig och väldigt jobbigt för mig, många saker på en gång, jag har inte ens kunnat sova utan att problemen följer med mig i drömmarna.
I lördags var det nu 1 år sedan jag födde ett oönskat barn till denna världen, kan säga att det kändes konstigt. Det blev många flashbacks under dagen och dagen tycktes aldrig vilja ta slut...
I torsdags var jag iväg på ett möte med personligt ombud igen, jag bestämde mig för att plugga är det jag ska göra så vi ringde till Nybro komvux och bestämde möte med studievägledaren.( Och idag ska jag träffa honom halv två...)
Vi försökte även ta reda på mina gymnasiebetyg som jag behöver ha med mig idag på mötet men vi hade inte någon större tur med det, men vi maila dem på skolorna och redan samma dag svarade en av två skolor mig tillbaks och jag fick ett betyg. Men fick reda på av personligt ombud att det måste vara påskrivet, vilket detta inte var men de på skolan sa att de skulle skicka det till mig nu denna veckan...
Får se om jag kan ha någon nytta av ett opåskrivet betyg när jag har med mig det idag på mötet, man kan se det som att vi har iaf fått reda på vilka ämnen som jag läst och vad för betyg osv. Får se vad som händer helt enkelt.
I torsdags var vi även och besökte Media market om min laptop igen, det verkade som om mitt problem hade bara legat på en hylla en vecka sedan vi var där sist och ingen hade rört det så det hade inte blivit något framsteg... och han vi pratade med denna gången sa mer eller mindre att de på Acer förmodligen håller på den eftersom jag inte ska ha rätten att kräva någonting av dem om de ger mig min laptop nu, förstod inte vad han mena men han sa det väldigt fult, typ lix ah de lämnar nog tillbaks den när de vill eller om de vill....
Fick ingen försäkran om att något skulle hända till denna veckan men ska ändå åka förbi där när vi ändå är i Kalmar. Förhoppningsvis så har hon som vi haft innan där igen och då kanske det kan bli lite bättre.
X_X
Jag vet inte om andra uppfattar detta som jätte jobbigt men för mig känns det som ett slag under bältet.
och det känns nästan som om jag kastar mig in i saker som jag inte har någon aning om, spec nu med det här att plugga, jag vet ärligt talat inte hur det ska gå eller hur det ska gå ihop ekonomiskt... Och på sommaren har jag ingen aning, antar att det blir inget Stockholm för mig iaf eller någon medeltidsveckan heller.
Den ersättning som man får från csn täcker knappt vad man behöver för att överleva, jag undrar hur det är tänkt att man ska klara sig på denna ersättningen om man bor i en lägenhet som ska betalas var månad. :(
Det är nog inte genomtänkt...
Mina tankar kring mötet är blandade, jag är nervös men samtidigt nyfiken... jag oroar mig redan inför skolstarten om vi kommer så långt på mötet idag, jag oroar mig för hur jag ska ta mig dit och tillbaks och hur jag ska kunna överleva på så lite pengar i månaden med en fast kostnad av busskort, 420kr i månaden...
jag vet int hur det ska gå...
onsdag 23 november 2011
On the otherside
Jag känner mig väldigt ensam i allt som jag står inför, det känns som om jag står ensam mitt på öde mark och har ingen destination.
Det valet som jag nu står inför känns omöjligt, för jag vet inte vad jag ska ta mig till, jag vet helt enkelt inte vad jag vill och inte vill göra.
Hur ska jag kunna få in pengar? Vad vill jag göra nu?
Vad klarar jag av att göra? Vad vill jag göra i framtiden? Framtidsplaner?
Vad vill jag jobba som? Hur ska jag få jobb?
Ska jag jobba? Ska jag plugga?
Jag har kollat upp vad som finns att välja när det kommer till att plugga och jag vet inte om något känns intressant, jag känner bara ångest och nervositet samt oro för allt som jag måste klara utan att veta om jag ens klarar av det.
Jag vet inte vart min gräns på vad jag klarar av och inte klarar av är och jag vet också att det enda sättet att få reda på det är att prova olika saker men jag vågar inte prova. För chansen att jag klarar det är 50/50, och jag klarar inte av att tänka att det kommer gå bra*, jag tänker bara att det kommer misslyckas och jag kommer bli mer utfryst från samhället än vad jag redan är.
Jag vet ungefär inte vad det är för mening med att plugga, ökar det ens chanserna att jag får ett jobb, troligtvis inte, det enda jag kan se att jag kan få ut av att plugga är att jag har något att göra, kanske alldeles för mycket för mig vem vet, och att jag kan få csn och ansöka om bostadsbidrag eller något i den stilen.
Men annars känns det bara som, vad är det för mening?
Vad ger mig mening för det första?
Det skrämmande i det hela är att jag har saker som ger mig mening men jag vågar inte erkänna dem för mig själv, jag är van vid att inte känna någon mening och trots att jag hatar att inte känna någon mening så känns det ändå motigt att känna någon hoppfullt. Det tar emot att ha något att hoppas på för hoppas man finns alltid chansen att man blir besviken eller sviken...
Imorgon har jag möte med personligt ombud igen och då ska vi se vad jag har besämt mig för, heh, får se vad de ska bli då... Det känns lättast att bara ge upp men jag vet inte, jag vill inte ge upp.
Det valet som jag nu står inför känns omöjligt, för jag vet inte vad jag ska ta mig till, jag vet helt enkelt inte vad jag vill och inte vill göra.
Hur ska jag kunna få in pengar? Vad vill jag göra nu?
Vad klarar jag av att göra? Vad vill jag göra i framtiden? Framtidsplaner?
Vad vill jag jobba som? Hur ska jag få jobb?
Ska jag jobba? Ska jag plugga?
Jag har kollat upp vad som finns att välja när det kommer till att plugga och jag vet inte om något känns intressant, jag känner bara ångest och nervositet samt oro för allt som jag måste klara utan att veta om jag ens klarar av det.
Jag vet inte vart min gräns på vad jag klarar av och inte klarar av är och jag vet också att det enda sättet att få reda på det är att prova olika saker men jag vågar inte prova. För chansen att jag klarar det är 50/50, och jag klarar inte av att tänka att det kommer gå bra*, jag tänker bara att det kommer misslyckas och jag kommer bli mer utfryst från samhället än vad jag redan är.
Jag vet ungefär inte vad det är för mening med att plugga, ökar det ens chanserna att jag får ett jobb, troligtvis inte, det enda jag kan se att jag kan få ut av att plugga är att jag har något att göra, kanske alldeles för mycket för mig vem vet, och att jag kan få csn och ansöka om bostadsbidrag eller något i den stilen.
Men annars känns det bara som, vad är det för mening?
Vad ger mig mening för det första?
Det skrämmande i det hela är att jag har saker som ger mig mening men jag vågar inte erkänna dem för mig själv, jag är van vid att inte känna någon mening och trots att jag hatar att inte känna någon mening så känns det ändå motigt att känna någon hoppfullt. Det tar emot att ha något att hoppas på för hoppas man finns alltid chansen att man blir besviken eller sviken...
Imorgon har jag möte med personligt ombud igen och då ska vi se vad jag har besämt mig för, heh, får se vad de ska bli då... Det känns lättast att bara ge upp men jag vet inte, jag vill inte ge upp.
tisdag 22 november 2011
måndag 21 november 2011
Idag har jag varit på mötena, först ett möte med personligt ombud och sedan ett möte med psykologen.
Mötet med personligt gick bra, man kan nästan kalla det för informationsmöte eftersom det handlade bara om vilka alternativ som jag har nu när jag fått avslag. Jag har totalt tre alternativ att välja mellan och jag måste snart välja vad jag ska göra i framtiden för desto längre tid det tar för mig att bestämma mig för vad jag vill göra, desto längre tid kommer jag behöva klara mig utan pengar.
Jag vet dock inte vilket som är bäst och det första jag måste besluta mig om är om jag ska överklaga på FK:s beslut eller inte. Efter det ska jag besluta mig om hur jag ska göra med framtiden, vart jag ska vända mig nu och få hjälp.
- Jag kan välja och skriva in mig på AF, arbetsförmedlingen, och sedan gå till socialen för att få ekonomiskt bistånd, men då får jag även krav från socialen som jag inte är redo att hantera...
-Jag kan annars sjukskriva mig en tid framåt och få ekonomiskt bistånd från socialen och få hjälp från psykolog.
-Jag kan även välja att plugga upp mina gymnasiebetyg men som det ser ut just nu är jag för gammal för att börja om gymnasiet och för ung för att kunna skriva in mig på Komvux... Så jag måste vänta tills nästa intagning vilket är på hösten nästa år...
I mina tankar har jag kommit så långt att jag vet att jag inte kommer gå till arbetsförmedlingen, det är inte värt det besväret och jag känner även att jag inte klarar av att gå dit eftersom kraven på mig blir för höga och då är det stor risk för att jag går bakåt i utvecklingen istället för framåt..
Så det lutar mest åt just nu att kolla upp vad det finns att plugga på komvux här i Nybro, kolla upp åldersgränser osv, försöka få kontakt med läkare som kan skriva mig ett sjukintyg och sedan gå gemensamt med pojkvännen till socialen och även ha personligt ombud med oss...
Mitt möte med psykologen gick sådär, jag var totalt slut efter allt vi pratat om på mötet med personligt ombud och kände heller inte att det var någon större mening med att prata längre eftersom det var sista gången nu på jag vet inte hur länge som vi träffas.
Passade dock på att lämna ett meddelande när jag var på psyk-mottagningen till läkaren att hon ska kontakta mig omgående, får se om hon ringer mig nästa vecka som de som skrev meddelandet lovade.... x_X
Mötet med personligt gick bra, man kan nästan kalla det för informationsmöte eftersom det handlade bara om vilka alternativ som jag har nu när jag fått avslag. Jag har totalt tre alternativ att välja mellan och jag måste snart välja vad jag ska göra i framtiden för desto längre tid det tar för mig att bestämma mig för vad jag vill göra, desto längre tid kommer jag behöva klara mig utan pengar.
Jag vet dock inte vilket som är bäst och det första jag måste besluta mig om är om jag ska överklaga på FK:s beslut eller inte. Efter det ska jag besluta mig om hur jag ska göra med framtiden, vart jag ska vända mig nu och få hjälp.
- Jag kan välja och skriva in mig på AF, arbetsförmedlingen, och sedan gå till socialen för att få ekonomiskt bistånd, men då får jag även krav från socialen som jag inte är redo att hantera...
-Jag kan annars sjukskriva mig en tid framåt och få ekonomiskt bistånd från socialen och få hjälp från psykolog.
-Jag kan även välja att plugga upp mina gymnasiebetyg men som det ser ut just nu är jag för gammal för att börja om gymnasiet och för ung för att kunna skriva in mig på Komvux... Så jag måste vänta tills nästa intagning vilket är på hösten nästa år...
I mina tankar har jag kommit så långt att jag vet att jag inte kommer gå till arbetsförmedlingen, det är inte värt det besväret och jag känner även att jag inte klarar av att gå dit eftersom kraven på mig blir för höga och då är det stor risk för att jag går bakåt i utvecklingen istället för framåt..
Så det lutar mest åt just nu att kolla upp vad det finns att plugga på komvux här i Nybro, kolla upp åldersgränser osv, försöka få kontakt med läkare som kan skriva mig ett sjukintyg och sedan gå gemensamt med pojkvännen till socialen och även ha personligt ombud med oss...
Mitt möte med psykologen gick sådär, jag var totalt slut efter allt vi pratat om på mötet med personligt ombud och kände heller inte att det var någon större mening med att prata längre eftersom det var sista gången nu på jag vet inte hur länge som vi träffas.
Passade dock på att lämna ett meddelande när jag var på psyk-mottagningen till läkaren att hon ska kontakta mig omgående, får se om hon ringer mig nästa vecka som de som skrev meddelandet lovade.... x_X
söndag 20 november 2011
Dagen har varit olidlig men jag slapp iaf åka till träningen pga det taskiga vädret.
Jag har inte haft någonting att göra under hela dagen, jag har bara haft det tråkigt mer eller mindre och tråkigt har jag fortfarande.
Min ångest är tillbaka som väntat och imorgon är det tid för två möten, ett som jag har längtat till och ett som jag inte har längtat till alls, jag vill bara få det överstökat.
Imorgon är det troligtvis den sista gången på ett bra tag nu som jag träffar min psykolog eftersom nästa gång vi skulle ha träffats så har jag hunnit bli kostnadsskyldig för att jag fyllt 20 år så jag har med andra ord inte råd att gå dit eftersom jag har inga pengar i stort sett, de jag har de måste endast gå till mat. Men det känns lite obekvämt att gå till psykologen imorgon för att det är förmodligen sista gången och ja då känns det konstigt, vet inte vad man ska säga osv. Vad är det för mening i princip, så känns det...
Jag hoppas iaf på att mötet imorgon med personligt ombud går bra för det är det som betyder något just nu, det är just nu bara hon på personligt ombud som kan hjälpa mig.
Jag vet inte, för övrigt känns det som om jag går under och jag vet inte vart jag ska vända mig eller vad jag ska göra. Jag mår bara dåligt och ångesten är kämpig att hantera.
Jag har inte haft någonting att göra under hela dagen, jag har bara haft det tråkigt mer eller mindre och tråkigt har jag fortfarande.
Min ångest är tillbaka som väntat och imorgon är det tid för två möten, ett som jag har längtat till och ett som jag inte har längtat till alls, jag vill bara få det överstökat.
Imorgon är det troligtvis den sista gången på ett bra tag nu som jag träffar min psykolog eftersom nästa gång vi skulle ha träffats så har jag hunnit bli kostnadsskyldig för att jag fyllt 20 år så jag har med andra ord inte råd att gå dit eftersom jag har inga pengar i stort sett, de jag har de måste endast gå till mat. Men det känns lite obekvämt att gå till psykologen imorgon för att det är förmodligen sista gången och ja då känns det konstigt, vet inte vad man ska säga osv. Vad är det för mening i princip, så känns det...
Jag hoppas iaf på att mötet imorgon med personligt ombud går bra för det är det som betyder något just nu, det är just nu bara hon på personligt ombud som kan hjälpa mig.
Jag vet inte, för övrigt känns det som om jag går under och jag vet inte vart jag ska vända mig eller vad jag ska göra. Jag mår bara dåligt och ångesten är kämpig att hantera.
Jag kom nyss på en sak, jag saknar STOCKHOLM!
Jag kom på en till sak, JAG OGILLAR SKARPT MIN PSYKISKA SJUKDOM
Jag kom på ännu en sak, JAG VILL INTE ÅKA NÅGONSTANS IDAG
Jag har ingen lust att varken träffa eller försöka vara social idag, jag har inget att säga, inget bra iaf.
Mitt avslag från FK har börjat sjunka in och det känns ärligt talat inte bra alls.
Det känns så förnedrande och jag är fullständigt maktlös som alltid när det kommer till dessa saker.
Det känns verkligen som om ingen bryr sig och det känns inte rätt att bli bedömd av någon som aldrig träffat mig, hur kan de då göra en rättvis bedömning om de inte ens har träffat dig?
Fick hem avslagsbrevet från FK i fredags, det stod att jag inte kan få hjälp av dem och att jag får ta hjälp någon annanstans för de anser att jag kan jobba... Så då får jag gå till Socialen och Arbetsförmedlingen och säga som det är, FK vill att ni ska hjälpa mig, hjälp mig!
Jag undrar om det ens är någon som orkar ta ansvaret och hjälpa mig när de får höra om alla mina besvär. :/ Tror ärligt talat inte att någon arbetsgivare är villig att ens ge mig en chans.
Jag kom på ännu en sak, JAG HATAR MIN LAPTOP!
Det var meningen att jag skulle typ få hem den i torsdags, pojkvännen hade ringt och pratat med dem på Media Market och de hade sagt att den skulle vara där definitivt på torsdag så dit åkte jag och pojkvännen igen men inte fanns där någon skunkig liten skit-laptop att hämta hem...
Jag hoppas på det värsta, att någon har slarvat bort den i någon budbil och då måste någon stå skyldig mig och då får jag äntligen pengar tillbaks kanske :O
Den där laptopen är ett lost case, jag kommer väl få hem den nästa vecka men jag vet inte vad jag ska ha den till. Det problemet som den modellen har kommer återkomma igen så fort jag börjar använda den så är det bara till att se hur länge den håller innan den blir överhettad igen och stänger av sig själv... Kanske håller den en månad, kanske håller den några månader, kanske så fungerar den inte alls ens när vi får hem den igen för tredje gången...
It´s a lost case...
Jag kom på en till sak, JAG OGILLAR SKARPT MIN PSYKISKA SJUKDOM
Jag kom på ännu en sak, JAG VILL INTE ÅKA NÅGONSTANS IDAG
Jag har ingen lust att varken träffa eller försöka vara social idag, jag har inget att säga, inget bra iaf.
Mitt avslag från FK har börjat sjunka in och det känns ärligt talat inte bra alls.
Det känns så förnedrande och jag är fullständigt maktlös som alltid när det kommer till dessa saker.
Det känns verkligen som om ingen bryr sig och det känns inte rätt att bli bedömd av någon som aldrig träffat mig, hur kan de då göra en rättvis bedömning om de inte ens har träffat dig?
Fick hem avslagsbrevet från FK i fredags, det stod att jag inte kan få hjälp av dem och att jag får ta hjälp någon annanstans för de anser att jag kan jobba... Så då får jag gå till Socialen och Arbetsförmedlingen och säga som det är, FK vill att ni ska hjälpa mig, hjälp mig!
Jag undrar om det ens är någon som orkar ta ansvaret och hjälpa mig när de får höra om alla mina besvär. :/ Tror ärligt talat inte att någon arbetsgivare är villig att ens ge mig en chans.
Jag kom på ännu en sak, JAG HATAR MIN LAPTOP!
Det var meningen att jag skulle typ få hem den i torsdags, pojkvännen hade ringt och pratat med dem på Media Market och de hade sagt att den skulle vara där definitivt på torsdag så dit åkte jag och pojkvännen igen men inte fanns där någon skunkig liten skit-laptop att hämta hem...
Jag hoppas på det värsta, att någon har slarvat bort den i någon budbil och då måste någon stå skyldig mig och då får jag äntligen pengar tillbaks kanske :O
Den där laptopen är ett lost case, jag kommer väl få hem den nästa vecka men jag vet inte vad jag ska ha den till. Det problemet som den modellen har kommer återkomma igen så fort jag börjar använda den så är det bara till att se hur länge den håller innan den blir överhettad igen och stänger av sig själv... Kanske håller den en månad, kanske håller den några månader, kanske så fungerar den inte alls ens när vi får hem den igen för tredje gången...
It´s a lost case...
fredag 18 november 2011
ACCESS DENIED
Jag har fått avslag på min omprövan.
Fick ett mail från personligt ombud som hade blivit uppringd av FKoch fått reda på hur de beslutat, jag har än själv inte fått något brev hem så jag vet inte varför jag fick avslag än, på vilka grunder de grundade sitt beslut, sitt j**la f*cking AVSLAG. Men men, vad gör det, det är inte så att mitt liv blir väldigt mycket mer komplicerat och svårare för det här o nej livet leker
På ett vis så är jag inte det minsta förvånad att det blev så som det blev, innerst inne trodde jag knappt på omprövningen, jag menar vad skulle få dem, FK att ändra sitt beslut som de redan tagit och som de gillar? Som de tjänar på med andra ord?
Varför skulle någon bry sig om vad som händer mig.
De säger att i Sverige kan man inte bli hemlös eller bli uteliggare, men det är så fel för vi har en massa uteliggare i Sverige och varför är de uteliggare? För att samhället bryr sig inte, vem har på den senaste tiden lagt någon större tanke åt dem? De är utslängda från samhället, det finns ingen som vill hjälpa dem för de finns ingen vinst att dra ut så därför ses den människan inte värdig att hjälpas.
Det märks ganska tydligt nu mera att man inte lever i ett välfärdssamhälle längre, allting ska dras in på, allting ska bli sämre för de som redan har det dåligt och de som har det bra ska få det ännu bättre. Vi som är fattiga vi kommer alltid förbli det och vi kommer alltid bli smutskastade.
Se på USA tex, vi går mot deras ekonomi, allting ska man dra vinst på, tom skolor ska man tydligen dra vinst på...
Det finns inte längre värde i människan, personen, det finns bara värde i pengar, vinst. Alla vill bli rika, alla vill leva drömmen och för att några få ska få leva ut sin dröm ska resten gå i fattigdom... YAY
Nej jag blir faktiskt trött på att hela tiden mötas av motgångar och jag vill inte låta motgångarna styra mig, fast det är nog den enda kraften jag har att gå på. Att klamra mig fast vid och inte ge mig, att inte ge vika, kämpa för mina rättigheter som egentligen är självklara men inte numera, känns inte som det iaf.
Jag tror mina tankar, politiska osv, är väldigt mycket grundade på orättvisor och det är inte säkert att de ens är verklighetsbaserade men min värld ser ut såhär... Andra får tycka vad de vill men såhär tycker jag...
Bleh, nej nu drar jag mig undan från verkligheten ännu mer och vill fan inte ut igen på länge O_O
Fick ett mail från personligt ombud som hade blivit uppringd av FKoch fått reda på hur de beslutat, jag har än själv inte fått något brev hem så jag vet inte varför jag fick avslag än, på vilka grunder de grundade sitt beslut, sitt j**la f*cking AVSLAG. Men men, vad gör det, det är inte så att mitt liv blir väldigt mycket mer komplicerat och svårare för det här o nej livet leker
X_X
På ett vis så är jag inte det minsta förvånad att det blev så som det blev, innerst inne trodde jag knappt på omprövningen, jag menar vad skulle få dem, FK att ändra sitt beslut som de redan tagit och som de gillar? Som de tjänar på med andra ord?
Varför skulle någon bry sig om vad som händer mig.
De säger att i Sverige kan man inte bli hemlös eller bli uteliggare, men det är så fel för vi har en massa uteliggare i Sverige och varför är de uteliggare? För att samhället bryr sig inte, vem har på den senaste tiden lagt någon större tanke åt dem? De är utslängda från samhället, det finns ingen som vill hjälpa dem för de finns ingen vinst att dra ut så därför ses den människan inte värdig att hjälpas.
Det märks ganska tydligt nu mera att man inte lever i ett välfärdssamhälle längre, allting ska dras in på, allting ska bli sämre för de som redan har det dåligt och de som har det bra ska få det ännu bättre. Vi som är fattiga vi kommer alltid förbli det och vi kommer alltid bli smutskastade.
Se på USA tex, vi går mot deras ekonomi, allting ska man dra vinst på, tom skolor ska man tydligen dra vinst på...
Det finns inte längre värde i människan, personen, det finns bara värde i pengar, vinst. Alla vill bli rika, alla vill leva drömmen och för att några få ska få leva ut sin dröm ska resten gå i fattigdom... YAY
Nej jag blir faktiskt trött på att hela tiden mötas av motgångar och jag vill inte låta motgångarna styra mig, fast det är nog den enda kraften jag har att gå på. Att klamra mig fast vid och inte ge mig, att inte ge vika, kämpa för mina rättigheter som egentligen är självklara men inte numera, känns inte som det iaf.
Jag tror mina tankar, politiska osv, är väldigt mycket grundade på orättvisor och det är inte säkert att de ens är verklighetsbaserade men min värld ser ut såhär... Andra får tycka vad de vill men såhär tycker jag...
Bleh, nej nu drar jag mig undan från verkligheten ännu mer och vill fan inte ut igen på länge O_O
tisdag 15 november 2011
Jag känner mig mer avslappnad än på väldigt länge, jag får lycka varje gång jag är nära min lilla kitten Alita och det känns väldigt skönt att ha henne som stjäl ens uppmärksamhet för skulle man behöva tänka på allt det andra som pågår omkring mig så skulle jag förmodligen snart gå under.
Min dator är fortfarande inne på lagning, det har blivit något knas med hela situationen, media market bad mig ringa dem och så min pojkvän gjorde för jag kunde bara inte, de sa att de skulle ringa upp mig men de har de inte gjort så nu måste vi ringa dem igen och se vad som pågår. Vet snart varken ut eller in, jag har ingen aning. Det verkar nästintill omöjligt att få sin dator reklamerad och få pengar tillbaks eftersom det handlar om ACER, alla andra bolag som gör elektronik osv skulle acceptera förhållanden men inte ACER...
Och nu enligt Acer så är dvd spelaren sönder och det kostar 1600kr att laga, YAY!
Jag vet som sagt inte, jag orkar inte dra samma visa om och om igen. Är bara så trött på skiten...
Nu i veckan på tal om annat så är det meningen att jag ska få beslutet om min omprövning från FK. Efter 9 veckors väntan ska det komma, det är ju inte säkert att de verkligen håller vad de säger men man kan alltid hoppas att ett brev finner sig till min brevlåda nu innan veckans slut. Mitt personliga ombud ska försöka få tag i dem och se om jag kan få beslutet lite tidigare iva tele, får se hur det går, hon skulle ringa dem antingen idag eller igår så jag tror jag ska få ett mail idag kanske.
Man kan bara hoppas på att min väntan är över snart så att jag kan gå vidare och på något sätt börja få ordentligt med hjälp.
Annars så ökar pengar bristen, jag måste nu mer ta fram mina myntpengar och leva på dem för ja, så lite är det kvar nu... Men det är väl tur att jag har mycket mynt pengar så det lär räcka denna månaden ut och lite till XD
En annan sak som har kommit fram är att efter att jag fyllt år kommer det kosta att gå till psykologen, typ 100-200kr, något som jag inte har råd med så antagligen så är det kanske den sista gången som jag träffar henne nu nästa måndag för sen efter det blir jag 20 och då har jag inte rätt till mer grattisvård... woho för det :(
Jag är glad för att jag slipper tänka på detta mer än just nu för tillfället eftersom så fort jag ser Alita så glömmer jag det och bara tänker på hennes bästa och försöker göra henne och mig själv glad.
Vilket är skönt för annars hade jag nog inte pallat...
Min dator är fortfarande inne på lagning, det har blivit något knas med hela situationen, media market bad mig ringa dem och så min pojkvän gjorde för jag kunde bara inte, de sa att de skulle ringa upp mig men de har de inte gjort så nu måste vi ringa dem igen och se vad som pågår. Vet snart varken ut eller in, jag har ingen aning. Det verkar nästintill omöjligt att få sin dator reklamerad och få pengar tillbaks eftersom det handlar om ACER, alla andra bolag som gör elektronik osv skulle acceptera förhållanden men inte ACER...
Och nu enligt Acer så är dvd spelaren sönder och det kostar 1600kr att laga, YAY!
Jag vet som sagt inte, jag orkar inte dra samma visa om och om igen. Är bara så trött på skiten...
Nu i veckan på tal om annat så är det meningen att jag ska få beslutet om min omprövning från FK. Efter 9 veckors väntan ska det komma, det är ju inte säkert att de verkligen håller vad de säger men man kan alltid hoppas att ett brev finner sig till min brevlåda nu innan veckans slut. Mitt personliga ombud ska försöka få tag i dem och se om jag kan få beslutet lite tidigare iva tele, får se hur det går, hon skulle ringa dem antingen idag eller igår så jag tror jag ska få ett mail idag kanske.
Man kan bara hoppas på att min väntan är över snart så att jag kan gå vidare och på något sätt börja få ordentligt med hjälp.
Annars så ökar pengar bristen, jag måste nu mer ta fram mina myntpengar och leva på dem för ja, så lite är det kvar nu... Men det är väl tur att jag har mycket mynt pengar så det lär räcka denna månaden ut och lite till XD
En annan sak som har kommit fram är att efter att jag fyllt år kommer det kosta att gå till psykologen, typ 100-200kr, något som jag inte har råd med så antagligen så är det kanske den sista gången som jag träffar henne nu nästa måndag för sen efter det blir jag 20 och då har jag inte rätt till mer grattisvård... woho för det :(
Jag är glad för att jag slipper tänka på detta mer än just nu för tillfället eftersom så fort jag ser Alita så glömmer jag det och bara tänker på hennes bästa och försöker göra henne och mig själv glad.
Vilket är skönt för annars hade jag nog inte pallat...
Alita
Denna lilla tötnosen har jag haft fullt upp med sedan i onsdags förra veckan då även min pojkvän fyllde år. Vi hämtade hem henne en bra bit utanför Växjö där vi även passade på att handla saker inne på HelgesHåla till pojkvännen. Vi fick med andra ord äntligen tag i magic the gathering kort som vi letat efter i månader men som är slutsålda överallt.
Jag är otroligt kär i henne, min lilla söta Alita. Hon kommer från ett hem där hon har blivit vanvårdad. Hon som tog hand om henne fick avmaska henne tre gånger för hon var så full av mask, gubben som hade haft henne innan hade inte matat henne så när vi fick hem henne var hon fortfarande mager, det är hon än men det tar sig.
Bortsett från det hon har varit med om så är hon en helt vanlig kattunge, hon har sina jägarinstinkter intakta, hon hoppar runt och leker med allt som hon kommer åt och älskar att ligga o bli klappad.
I början fräste hon åt allt och alla, det tog ett par dagar innan hon slutade upp med det, nu är det bara våra andra katter som fortfarande är rädda, dvs fräser och har sig, för henne medans lilla Alita bara är nyfiken och vill hälsa...
Hon gör stora framsteg varje dag och hon ger mig lycka. Man kan säga att hon lyser upp i mörkret, hon är verkligen underbar.
tisdag 8 november 2011
Fuck u ACER
Jag har nyss vaknat och upptäckt att jag sovit alldeles för lite och att klockan är alldeles för lite. Jag har drömt helan natten om att jag ska hämta kattunge, har faktiskt för två dagar sedan hittat en kitten som jag vill ha och om den är kvar idag så kommer vi att hämta den. Så jag har antagligen varit lite orolig för att kitten inte ska vara kvar, har faktiskt drömt om det hela natten. Jag minns de olika versionerna fortfarande, jag har drömt om att katten är där men inte ser ut alls så som på bilden, att den är jätte söt men att någon annan kom in och tog den ifrån mig och att jag fick hem med mig katten och att katterna här hemma bråkar. Det är många versioner av vad som kan hända idag och jag är rädd för att jag kommer bli besviken om den lilla söta kitten inte är kvar..
Något annat som indirekt händer idag är att min pojkvän fyller år och igår var vi och förfirade genom att gå på bio och se Tintin filmen, idag firar vi genom att vi kanske ska åka ut på äventyr och hämta hem kitten och på fredag och lördag ska vi på en medeltidsmatfest, som vi i svärdsträningsgänget har ordnat med och sådant.
På festen ska även pojkvännen elda, vi ska äta medeltidsrätter och dricka mjöd, iaf lite för min del.
För er som inte vet något om mjöd så kan jag berätta att det är en typ av öl som kommer ifrån medeltiden, den är väldigt söt och väldigt stark med, om man jämnför med 5% öl så är denna oftast 12%.
Man blir med andra ord rätt påverkad av ett krus så det blir inte så mycket drickande. Speciellt om man har så lite tolerans för sprit som jag har nu, har inte druckit sedan midsommar och då drack jag alldeles för mycket X_X
Igår var vi som sagt och såg bio, vi gjorde även en massa andra ärenden, vi handla inne på coop, vi gick i stan, vi åkte till Media market för att ja, vi fick härom dagen ett brev hem från dem som sa att de skulle nu byta ut moderkortet och en dvd spelare som var sönder för 1600kr.
Det konstiga med det här att dvd-spelaren var inte sönder när vi lämnade in dem de andra gångerna och jag har själv max använt den 7 gånger så varför är den sönder? Så igår åkte vi till Media market, personalen som tar emot en vid service avdelningen börjar känna igen oss vid detta laget, så många gånger har vi varit där nu för denna jävla skit datorn. Vi sa som det var och expediten tyckte det var underligt att dvd spelaren var sönderoch att saker bara blir mer och mer trasiga. Vi lämnade in den för att laga fläkt och byta hårdisk, inte byta moderkortet och dvd spelaren... Jag sa ju direkt att jag vill inte se eller ens vara i närheten av denna laptopen, jag vill inte ha den överhuvudtaget, jag vill ha pengar tillbaks. Detta problemet, (datorn), är en av de sämsta modellerna som gjortsoch saken är den att de problemet som uppstår kommer hända igen om jag nu tvingas ta tillbaka den, det är bara en tidsfråga. Datorn kommer ha samma överhettningsproblem ju mer jag använder den och nästa gång det händer så kommer jag inte ha garantin kvar utan bara en trasig dator som blir så varm att tangenterna bränner mig.
Det som gör saken ännu värre nu är att man har fått reda på av personalen att ACER är de som är minst konsumentvänliga, det är inte många som de har haft hand om och hjälp som har haft acer som fått sina pengar tillbaka och de har fått stå ut med mer skit än jag. Så det ser inte så ljust ut.
Och sedan har vi då mig i allt detta, olycksfågeln i stort sett som inte har tur med ett endaste. Så som det ser ut nu kommer jag inte ha en dator på väldigt lång tid, säkert inte förrän nästa år, för så som min ekonomi är just nu så kommer det nog ta ett tag att reparera så pass mycket så jag har råd med en bra dator som inte går sönder för mig hela tiden....
Denna dator är av märket ACER, ett märke som jag avråder folk att köpa om de inte vill kasta sina pengar i vasken!!
Jag har en känsla av att det finns mycket som pågår omkring mig och det känns som om allt står mer eller mindre stilla, iaf på ekonomifronten. Och på andra fronter ser det bara tragiskt ut, iaf med datorn...
Så när man sedan kommer hem efter gårdagen och ser att någon jävla alkoholist har varit och rotat bland våra saker och ändrat möblerna igen för tredje gången blir man ganska jävla ledsen.. Och sedan dessutom gjort så att en sak saknas med, gör mig så jävla förbannad.
Jag menar måste världen vara emot mig på alla plan?
Något annat som indirekt händer idag är att min pojkvän fyller år och igår var vi och förfirade genom att gå på bio och se Tintin filmen, idag firar vi genom att vi kanske ska åka ut på äventyr och hämta hem kitten och på fredag och lördag ska vi på en medeltidsmatfest, som vi i svärdsträningsgänget har ordnat med och sådant.
På festen ska även pojkvännen elda, vi ska äta medeltidsrätter och dricka mjöd, iaf lite för min del.
För er som inte vet något om mjöd så kan jag berätta att det är en typ av öl som kommer ifrån medeltiden, den är väldigt söt och väldigt stark med, om man jämnför med 5% öl så är denna oftast 12%.
Man blir med andra ord rätt påverkad av ett krus så det blir inte så mycket drickande. Speciellt om man har så lite tolerans för sprit som jag har nu, har inte druckit sedan midsommar och då drack jag alldeles för mycket X_X
Igår var vi som sagt och såg bio, vi gjorde även en massa andra ärenden, vi handla inne på coop, vi gick i stan, vi åkte till Media market för att ja, vi fick härom dagen ett brev hem från dem som sa att de skulle nu byta ut moderkortet och en dvd spelare som var sönder för 1600kr.
Det konstiga med det här att dvd-spelaren var inte sönder när vi lämnade in dem de andra gångerna och jag har själv max använt den 7 gånger så varför är den sönder? Så igår åkte vi till Media market, personalen som tar emot en vid service avdelningen börjar känna igen oss vid detta laget, så många gånger har vi varit där nu för denna jävla skit datorn. Vi sa som det var och expediten tyckte det var underligt att dvd spelaren var sönderoch att saker bara blir mer och mer trasiga. Vi lämnade in den för att laga fläkt och byta hårdisk, inte byta moderkortet och dvd spelaren... Jag sa ju direkt att jag vill inte se eller ens vara i närheten av denna laptopen, jag vill inte ha den överhuvudtaget, jag vill ha pengar tillbaks. Detta problemet, (datorn), är en av de sämsta modellerna som gjortsoch saken är den att de problemet som uppstår kommer hända igen om jag nu tvingas ta tillbaka den, det är bara en tidsfråga. Datorn kommer ha samma överhettningsproblem ju mer jag använder den och nästa gång det händer så kommer jag inte ha garantin kvar utan bara en trasig dator som blir så varm att tangenterna bränner mig.
Det som gör saken ännu värre nu är att man har fått reda på av personalen att ACER är de som är minst konsumentvänliga, det är inte många som de har haft hand om och hjälp som har haft acer som fått sina pengar tillbaka och de har fått stå ut med mer skit än jag. Så det ser inte så ljust ut.
Och sedan har vi då mig i allt detta, olycksfågeln i stort sett som inte har tur med ett endaste. Så som det ser ut nu kommer jag inte ha en dator på väldigt lång tid, säkert inte förrän nästa år, för så som min ekonomi är just nu så kommer det nog ta ett tag att reparera så pass mycket så jag har råd med en bra dator som inte går sönder för mig hela tiden....
Denna dator är av märket ACER, ett märke som jag avråder folk att köpa om de inte vill kasta sina pengar i vasken!!
Jag har en känsla av att det finns mycket som pågår omkring mig och det känns som om allt står mer eller mindre stilla, iaf på ekonomifronten. Och på andra fronter ser det bara tragiskt ut, iaf med datorn...
Så när man sedan kommer hem efter gårdagen och ser att någon jävla alkoholist har varit och rotat bland våra saker och ändrat möblerna igen för tredje gången blir man ganska jävla ledsen.. Och sedan dessutom gjort så att en sak saknas med, gör mig så jävla förbannad.
Jag menar måste världen vara emot mig på alla plan?
måndag 7 november 2011
Lider lite av tristess, sitter och bläddrar igenom mina gamla bilder som jag har på en extern hårddisk, tänker på hur det var då, hur jag mådde då och vem jag var då...
Väntar på att klockan ska springa iväg igen som vanligt men tiden går väldigt sakta, precis som vanligt.
Har kollat ikapp mig på Hung serien under hela morgonen så nu har jag för tillfället inget att kolla på... Men tror jag har fler serier att kolla på, som t.ex. Dexter, Bored to Death, men har för tillfället ingen lust att kolla på något, vill bara att min pojkvän ska vakna och ge mig något att tänka på eller prata om för den delen.
Väntar på att klockan ska springa iväg igen som vanligt men tiden går väldigt sakta, precis som vanligt.
Har kollat ikapp mig på Hung serien under hela morgonen så nu har jag för tillfället inget att kolla på... Men tror jag har fler serier att kolla på, som t.ex. Dexter, Bored to Death, men har för tillfället ingen lust att kolla på något, vill bara att min pojkvän ska vakna och ge mig något att tänka på eller prata om för den delen.
Tänkte att jag skulle bjuda på väldigt gamla bilder på mig, inte jätte gamla men de är minst två år och vissa är äldre. Hatar dock det faktum att jag har förlorat mestadelen av mina bilder som jag tagit eftersom en extern hårddisk krascha för mig, annars hade jag haft bilder från 2006 om inte från tidigare år...
Det ser säkert lite missplacerat ut men man kan inte göra så mycket bättre i blogspot...
Det ser säkert lite missplacerat ut men man kan inte göra så mycket bättre i blogspot...
